Söndagsblues..
Man har väl hört talas om "måndagsblues" som många ofta känner av men det har jag aldrig lidit av. Jag har så gott som alltid varit pigg på och redo att kasta mig över nästa dag, uppgift eller vad det vara månde även om det varit väldigt ansträngande på många olika sätt. Fast idag tar det emot och jag har visst fått en släng av någon slags söndagsblues och känner mig helt plötsligt så tvehågsen till både det ena och andra. Det har varit så motigt och trögt med framgångar på sistone och kanske har jag helt enkelt överansträngt mig. Jag hoppades på att hämta energi och styrka av den så fina musiken igår för den gick verkligen rakt in en, men den öppnade visst mest upp för en massa annat istället..med viss fördröjning för jag vaknade vid 3-tiden i natt och kände det så här. Men när jag nu läser om speciellt det första musikstycket som spelades igår, så är det kanske inte såå underligt att det framkallade en massa man kanske hållit tillbaka.. Samuel Barbers "Adagio för stråkar" är åtta minuters musik som tydligen har blivit framröstat som världens sorgligaste. Jag delar inte någon musiklänk, utan det är upp till var och en, om man verkligen vill lyssna på den.. vill säga att här hemma spelas det inte sådär särskilt mycket musik som man kanske skulle kunna tro och då något mera uppiggande i så fall. Hoppas kunna återkomma med mitt vanliga oftast lite glättigare jag under dagens lopp! Hmm, ja livet kan väl inte alltid bara vara en dans på rosor 😏 Det är också väldigt upplyftande med såå många bloggbesök!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir glad om just du vill skriva en kommentar eller maila mig på pialovelyhome@gmail.com