Faunadepå..
Absolut ett annorlunda ord och inget som jag överhuvudtaget hade tänkt på att jag faktiskt hade här i min egen trädgård. Den här skylten plåtade jag i Tivoliparken ifjol men tror inte att den kom med i inlägget då. Lite stolt känner jag mig som har gått mot strömmen och har låtit mina gamla ihåliga fruktträd fått stå kvar, till glädje för både insekter, fåglar och ekorrar. För att då inte tala om min lilla katt Röe-Tussan som bara älskade att sitta på en gren och stirra in i något hål, där kunde hon sitta i timmar ibland! När jag sen blev tvungen att ta ner ett äppelträd så lät jag en stor del av den delvis ihåliga trädstammen ligga kvar lite gömd bakom ligusterhäcken till gagn för insekter och tada: då hade jag minsann anlagt en egen faunadepå, fast utan att känna till att de kallas så! Lite orolig känner jag mig för hur det ska gå för mina 'inneboende" framöver. En granne som passerade när jag tog iväg en massa saker anade vad som är på gång och sa faktiskt att "jag hoppas att det tar lång tid att sälja huset" så du blir kvar här riktigt länge..jag visste inte om jag skulle bli rörd eller förbannad men kanske lite av varje 😉 De allra flesta andra här har mycket singel, grus och marksten och det är väldigt städat, klippt och ansat. De vill oftast inte alls höra talas om biologisk mångfald i sina trädgårdar.. Inga höga träd, lurviga buskage eller skyddade hörnor med vintergröna buskar där småfåglar kan ta skydd mot hårda vindar inte heller någon lövhög kvar i någon hörna, där en igelkott kan tillbringa sin vintersömn.. Nåja, den här vintern lär de nog djuren få ha det som de är vana vid, för det har ju hittills inte alls gått såå snabbt som jag hade önskat med något. Men det gäller att blicka framåt och försöka lägga i en ännu högre växel, så att åtminstone jag betar av en del av arbetsuppgifterna på listan. Känns som jag har mycket stöd från "cyberspace" här och är så tacksam, fortsättning följer.. Som ett mindre motionspass nu när jag skyndar mig att klättra upp och ner för trappstegen och tvättar av det värsta från fönstrens utsida, bara för att hinna innan det börjar regna igen. Känns lite "hattigt" att gå fram och tillbaka från den ena arbetsuppgiften till den andra men vädret har en del att säga till om.. Precis när jag tänkte att jag skulle messa trädgårdskompisen och fråga om hon ville ha mina dahliarötter så ringde hon och vi pratar så gott som aldrig i telefon annars! Ibland funkar visst även telepati och hon kom hit och fick det och lite krukor.. Nu är jag ganska så trött men så väldigt glad för alla besök här!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir glad om just du vill skriva en kommentar eller maila mig på pialovelyhome@gmail.com