Cyklamen

En in och en ut, lite så skulle man kunna tro att jag resonerar när jag tömmer eller tar in krukor här nu för det tillkommer visst en och annan ny växt här också! Det ser ju så himla tomt ut nu när man plockar undan sommarkrukorna så det är svårt att låta bli att få någon ny kruka med sig från butiken. Något som då kanske, förhoppningsvis kan tåla att stå utomhus i svalare temperatur åtminstone ett litet tag. Det lyser upp lite och ser väldigt välkomnande ut när man kommer hem, tycker jag. Nu trivs väl cyklamen bäst när det inte är alltför regnigt för den har lätt för att bli lite möglig om det är för fuktigt. Den här växten finns numera i en mängd olika färger, former och storlekar men jag är mest svag för den här lilla, nätta formen och de enkla, rent vita blommorna. Sen är ju bladen också väldigt fint mönstrade så det är något att njuta av även om blomningen avtar.

I bakgrunden så har nu katsuran fällt alla sina blad så att man kan skymta lite av trädgården. Buxbom till höger är ju grön hela vintern och det har jag ganska mycket av. Men jag har också en hel del annat vintergrönt som murgröna, idegran, lagerhägg och järnek, för det är så fint att ha något som inte vissnar ner så att allt bara blir brunt och grått.

För övrigt så blev det ett riktigt soligt och skönt väder vid lunchtid så jag passade på att ta en lite längre promenad här i omgivningarna. Klarblå himmel och när jag kom hem så stod termometern på 15 grader, det är inte illa så här i slutet på oktober!

Lavar

Här syns flera olika sorters lavar på ett av mina gamla äppelträd, Filippa tror jag att någon har sagt att det heter.  Det ser verkligen urgammalt ut, speciellt med de grå tussiga, som ser så fina ut. Läser man om dem så verkar det finnas väldigt olika åsikter om de ska tas bort eller inte. Enligt råd förr i tiden så skulle det borstas och putsas och klinas in både lerblandningar och det ena och det andra. Enligt andra så är lavarna luftens kvalitetsmätare och då låter det ju inte som det är så farligt att behålla dem. Nåja, jag tänker alltså inte börja klättra omkring i äppelträdet och putsa utan jag bestämmer mig för att trädet ska få behålla sina "utsmyckningar" och njuta av det så länge det orkar hänga med. Alla träden här lever nog på lånad tid, mest för att de redan innan jag kom in i bilden, blev rysligt misshandlade. Så gott som alla träden var påkörda ner till av åkgräsklippare och en del hade rejäla sår långt in i stammarna så det är egentligen helt fantastiskt att de finns med fortfarande idag. De är säkert lika gamla som huset, ca åttio år och då kan de knappast se ut som några tonåringar, utan kan väl få ha sina skavanker, de såväl som en själv 😉

Prydnadsträd

Det här trädet måste jag ha gått förbi ett antal gånger på mina återkommande promenader här i byn men jag har aldrig lagt märke till det förrän nu i höst. Det var igår när jag var ute och gick som jag råkade få syn på de annorlunda små, ballongliknande fröhusen. Jag har ju inte sett det blomma så det är svårt att säga säkert men jag tror kanske att jag har listat ut vad det är för ett slags träd nu. Och min tanke är att det fina lilla flerstammiga trädet kan vara en Pimpernöt (Staphylea pinnata) och i så fall blommar det i maj-juni med vackra vita hängande blomklasar. Känner starkt nu att jag villhöver ett sådant för att förgylla min egen trädgård och eftersom jag hittade ett par fröballonger nedanför på gatan så har jag redan satt ett par frön i en kruka. Men sen har jag läst på lite mera om trädet och såg att någon som hade sått det fick vänta i 9 år innan hon fick se det blomma och då var det bara var en halvmeter högt! Känns som väldigt lång tid att vänta så jag ska nog hålla lite koll i plantskolorna framöver för att se om det kanske finns något till salu.. 

Pimpinellros 

Men så typiskt när man tar (troligen) den sista rosbilden för säsongen så blir den suddig! Men å andra sidan så har jag trott det några gånger nu, att det varit den sista rosen för i år alltså. Stanwell Perpetual har jag tänkt länge att den skulle få flytta ifrån den vita rabatten men eftersom den nu verkar att trivas så blir det aldrig av att jag tar tag i det. Lite beror det förstås även på att det är tungt för mig att gräva numera, först en ny grop på något bra ställe som jag inte kommit på än och sen gräva upp rosen med helst hela rötter. Sen ska hela härligheten planteras om, helst med ny fin rosjord och vattnas rejält. Puh, jag tror bestämt att jag blev lite matt bara av att beskriva processen.. Så det arbetet får nog stå över även i höst men vem vet, jag kanske blir superbra av min nya medicin och då fixar jag det säkert fast det kunde ta upp till några månader innan man kan märka resultat.

Hursomhelst så är vädret helt underbart idag men jag hade inte möjlighet att dra iväg på utflykt men nu så ska jag i alla fall ut en runda och njuta av solen här!

Blomstertobak och löv

Så var det då blomstertobakens tur att få tacka för sig för i år. Vi har haft ett "väldigt nära" 😉förhållande i år eftersom jag fick flytta över den i en egen kruka för att rädda den från insekter. Så den har stått precis bredvid ytterdörren och mött mig med sina rent vita, vackra blommor varje gång som jag har gått in eller ut. Egentligen så har den inte alls fått tillräckligt med sol här men den har ändå lönat mig med nya blommor även så här sent på året, ganska fantastiskt av en sommarblomma. Den har dock inte alls doftat så mycket som de sorter som jag har haft annars, brukar göra. Det är ju en kvälls- och nattdoftare, på så vis så lockar den till sig insekter som är nattaktiva som den då pollineras av. Jag kunde förstås inte låta bli att klippa av några blomstänglar och sätta i en vas på köksbordet för att få njuta av dem ännu några dagar. Här är lite mörkt och bilden blev inte såå bra men visst är de väl vackra!

För övrigt, (och med överhängande risk för att bli ordentligt tjatig, vilket jag annars avskyr) så har söndagen tyvärr fortsatt likadant som lördagen med, ja just det, med lövräfsandet 🍁 såklart. Jag hade faktiskt lite lösa planer på att dragit iväg på en liten utflykt efter lunch men när det sen mulnade upp så tappade jag lusten för att köra någonstans och fortsatte istället envetet att jobba på här. Förhoppningsvis så blir det någon annan soligare dag snart då jag kan "rymma" några timmar! 

Åsen, nu igen!

Idag lyckades jag till sist med att fånga en svan vid Åsen, ja bara på bild med kameran då alltså! Där brukar oftast vara gott om fåglar i sjön men som jag har skrivit om så har svanarna varit bort när jag skulle plåta. Men i eftermiddags så flöt det en där som såg ut att sova för den hade huvudet under vingen. Men jag stod kvar och väntade ett tag och rätt som det var så kikade den fram och jag fick ett par bilder på  fågeln även om det var på rejält avstånd från den. Medan jag stod och väntade på att den skulle vakna till så dök det upp en cyklist som visade sig vara väldigt kunnig på fåglar (det är alltså inte jag, tycker bara att de är fina) så det blev en riktigt givande och intressant pratstund där vid sjökanten.

Anledningen till att jag var i området var såklart annars det vanliga besöket på återvinningen med mestadels kastanjer och löv. I det här underbart soliga höstvädret som har varit idag så hade jag mycket hellre velat åkt och hälsat på havet men jag kände att jag var tvungen att fortsätta med mitt räfsande. För hur det än är så blir det inte alls så tungt att hantera när löven har fått torkat upp lite så som de gjorde idag. 

Nu mot kvällen så måste jag faktiskt medge att jag ångrar att jag inte bara struntade i trädgården idag och drog iväg till havet istället.. och det där är nog ganska så typiskt mig! 

Lönn, löv och ljust

Morgonen startade med regn även idag om nu någon råkade missa det. Alldeles för tidigt i morse så smattrade det högljutt mot mitt sovrumsfönster och det kändes faktiskt lite motigt att gå upp även om jag sällan brukar ha problem med det annars. Men med kaffe och frukost på köksbordet så blev jag ändå lite piggare när jag såg den här nästan självlysande lönnen genom fönstret. Förmiddagen gick åt till träning och en hel del småfixande inomhus som man (inte bara jag väl?) ofta skjuter framför sig längre än vad man egentligen trivs med. Till exempel så har jag dragit fram stegen och letat upp lite lämpliga glödlampor för att få lite bättre ljus här och var och det kan absolut behövas nu när det mörknar så tidigt. Men en del dagar så är det precis som att man "jobbar baklänges" om man nu kan uttrycka sig så, för så snart som jag hade ställt undan stegen och lådan med glödlampor så gick det en till lampa nere i källaren!

Så småningom så klarnade det i alla fall upp och blev lite bättre väder här så jag kunde ut istället och fortsätta med mitt räfsande. Ett evighetssjobb för här finns en del att ta av kan jag säga och mera lär det väl bli för det är nog ingen risk att de blåser ut från trädgården av sig själv 😏 Det blev en repris på vägen ner till återvinningen senare eftersom jag såg svanarna där igen men då var det inte utrymme för att stanna och på vägen tillbaka så var de försvunna igen. Men, men man ska väl ha sådana dagar också kanske för att vara lite mera tacksam för allt som man oftast bara tar för givet ska fungera alltid. 

Ikväll blev allt lite senare än det brukar, mest för att jag lyssnade ett bra tag på någon som ringde för att "prata av sig". Tänk vilken chock vederbörande hade fått om jag skulle ha kommit på tanken att göra detsamma någon gång.. Nåja, hoppas att vi alla får en mysig fredagskväll nu 😊

Oväder

..igen, fastän nu ännu värre än igår, brr! Som det har öst ner denna dag och blåst rejält också här i mellan åt. Fast det allra värsta var att att det började åska och blixtra så gott som samtidigt här i förmiddags. Eftersom, som jag har nämnt innan, åskan har slagit här tidigare så har jag fått en väldigt respekt för åskoväder. Min stora rädsla är alltid att det ska slå ut dator, skrivare och dylikt eftersom man är så beroende av dessa för att kunna utföra det allra mesta idag. Det drar ju med sig en sådan massa extraarbeten för att få ordning på allt igen efter ett haveri. Innan man har fått alla program och allt på plats igen så har i varje fall jag nästan blivit galen på kuppen. Typiskt nog så satt jag inloggad här med något som jag bara fick avbryta i all hast för att sedan börja om med det hela lite senare när vädret hade lugnat sig. 

Mest trist vädersnack här idag men så har det ju också varit väldigt mycket regn och ruskväder i höst. Bilden tog jag när jag var på en promenad här för några dagar sen och molnen började att torna upp sig då också. Men i morgon ska det väl förhoppningsvis bli bättre så jag får ut och ta tag i höstarbetet igen!

Fågelmums

Det har varit mängder med småfåglar här i höst för att festa loss på alla bär som trädgården har att bjuda på. Dessa bären är endast för prydnadsvärde annars och tanken är att fåglarna ska få sig ett skrovmål innan vintern. En del dagar har det varit en sån hektisk trafik här ute i trädgården så att jag nära på krockar med de lågt flygande fåglarna när de blir för ivriga och inte hör mig komma gåendes. Här var en rejält stor flock med bergfinkar för någon vecka sen, kanske var det färdkosten de intog här hos mig innan de for vidare kanske till sydligare nejder.

Bild nr 1 och 2 är på idegran, nr 3 och 4 på lagerhägg som är bland andras koltrastarnas favorit, bild nr 5 och 6 är på liguster. Lingonoxbär (cotoneaster) är också något som är populärt för många småfåglar att äta och även björkfrön som min gamla hängbjörk producerar mängder av. Fast just idag har det inte varit så väldigt många fåglar i farten för här har det regnat så gott som hela dagen, inte så kul. Får se om det kan bli något uppehåll lite senare när jag har ätit så att jag åtminstone får en liten promenad utomhus idag.

Rosenskära 

Rejält försenad så lyckades i varje fall till sist en av rosenskärorna att slå ut! Mycket motvilligt så började en av dessa sommarblommor att visa lite färg i förgår, så då var jag där snabbt och klippte av den och satte in i vas.  De här blommorna tål inte alls frost förrän de hänger som sorgliga trasor och sen är de bortom räddning och morgonen efter så var det faktiskt frost på flera ställen i trädgården, bara metrar ifrån där dessa växer men de klarade sig den här gången. 

Jag har gått och spanat på dem i flera veckor nu och jag har aldrig varit med om att de bara har vuxit och vuxit och inte blommat och här är nu ett trettiotal blomstjälkar som jag hoppas på. Växtkraften har det då sannerligen inte varit något fel på, den högsta är nog en halvmeter högre än jag som är 1,68 och så höga rosenskäror har i varje fall aldrig jag haft någon gång. Men jag ser förstås mycket hellre att de blommar vackert än försöker slå något världsrekord i höjd! Det är annars en väldigt fin sommarblomma som brukar blomma länge och som är fin att ta in i vas. Den finns i allt från vitt, rosa och till violett och numera i en mängd olika former.

Troligen så har jag för en gångs skull lyckats att göda de här för mycket genom att ideligen bjuda dem på kaffesump. För sen man började med papperspåsar till hushållssoporna så får man antingen låta använda kaffefilter ligga på tork i köket (och hur kul är det?) eller sprida ut dem i trädgården och blommorna fick säkert för mycket av det goda.. 

Sen rosblomning

Det är väl ingen jättestor blomsterprakt att visa upp men ändå, men det är en del mycket uppskattade små färgklickar här och där som lyser upp. Eftersom här vanligtvis är så torrt i jorden så brukar det aldrig bli så många nya blommor så här sent, fast flera av de är sorter som kan remontera, d.v.s. blomma om. Men i år så har det ju regnat betydligt mer än vanligt och det är ju just mera vatten som de flesta rosor vill ha.  Fast jag föredrar förstås egentligen att det är varmt och lite soligare men man kan ju inte välja väder så i höst kan jag istället glädjas åt några sena blommor!

Glädjas kunde jag även i Kristianstad idag, både åt att jag och en väninna kunde tajma in hennes lunchtimme tillsammans på Darins och det blev både gott och trevligt. Men jag gladdes även åt lite lyckad shopping, både här och där! Det blev bland annat lite nytt sänglinne och ett par fina plädar som känns mysigt att ha när man känner sig lite ruggig så här på hösten. Så frusen som jag är av mig så kan det verkligen behövas..

På bild nr 1 är det Etude, bild nr 2 är det en knopp av Zephirine Drouhin, bild nr 3 visar The Fairy, på nr 4 är det Elmshorn och nr 5 och 6 är på pimpinellrosen Stanwell Perpetual. 

Höstfärger

Ett litet tag till innan löven faller av från träden så kan man få njuta av de vackra färgerna och vyn genom fönstret ändras lite i taget. Det glesnar bland bladen på buskar och träd och jag som inte vill att det ska bli för kalt i trädgården väntar med att klippa ner perennerna till våren. Prydnadsgräs och siluetter av perenner får pryda rabatterna bäst de kan och man får inte vara så kräsen den här tiden. Men jag erkänner att det känns allt lite vemodigt med höst.. 

Bild nr 1 är på framsidan av trädgården, lite suddig och tagen genom fönstret. Trädet till vänster med roströda löv är ginnalalönnen och det med mer orange inslag till höger är hängkörsbärsträdet. Bild nr 2 är blad från ett päronträd, nr 3 är på den vackra ginnalalönnen och nr 4 på häggmispeln. Det är bara så vackert med de olika skiftningarna i färger och det är skönt så länge "de sitter fast" på sina träd. Men visst blir det bra motion för mig att hålla på och kratta löv så gott som varje dag nu en tid framöver! Fast imorgon blir det kanske lite si och så med krattandet för då bär det av för en liten undersökning på csk och då vet man aldrig vad jag kan hitta på efter det för att muntra upp mig själv lite, innan jag far hemåt igen 😉

Hållbara blommor 

Det blir bara ett lite snabbt och kort inlägg här idag. Den så vackra buketten som jag fick för 14 dagar sen, den är precis lika vacker och fräsch fortfarande. Tack så mycket snälla Ann och Leif för de helt underbara blommorna som har stått sig så fint! Jag gillar verkligen att ha levande blommor hemma så ofta som möjligt. Speciellt när man har nystädat och har fixat till det lite fint hemma så tycker jag att det är så mysigt att sätta blommor i vas på bordet för att ha ett vackert blickfång att njuta av. 

Klematis

Den här årstiden är jag inte såå ofta borta vid spaljénätet för den delen av trädgården har inte alls utvecklats så som jag hade tänkt mig och hoppats på. Så det är väl en förklaring till att jag undviker det och det blir det ju sannerligen inte bättre av. En annan är ju att jag faktiskt varken hinner eller orkar med hela trädgården längre så nu har gräs och ogräs vuxit in i bland det som jag vill ska växa där. Så döm om min förvåning när jag fick se något blått lysa där och det var minsann en klematis som hade blommat om nu i höst. Helt utan skötsel eller extra uppmärksamhet på något sätt! Jag fick nästan dåligt samvete först, för att bli belönad så för sin misskötsel men sen tänkte jag om, för det kan ju tänkas att det äntligen sätter fart att växa där nu när jag vänder ryggen till och ska det bli så här fint så sent på året utan min hjälp så tänker jag inte alls beklaga mig. 

Idag var det dags att fara till kyrkogården för att ta ett ordentligt röj. Mina föräldrar, farföräldrar och pappas syskon är begravda på Trolle Ljungby kyrkogård eftersom pappas familj kom från den trakten. Jag brukar ta hand om skötseln av gravplatsen själv i vanliga fall, eftersom en släkting sa till mig att " hon aldrig hade varit speciellt intresserad av kyrkogårdar". Hmm, nej du milde tid, vem är väl egentligen det, men de måste ju skötas om! Men hursomhelst så  fick jag idag ha hjälp med en tung stenplatta för jag kände mig inte redo att "lägga min kropp" där riktigt än.. Det känns riktigt skönt att ha det avklarat nu, så väl hemma igen fick jag fart och tömde och planterade om några av de riktigt stora funkiorna  som har stått på trappan i sommar. Jag sätter över dem i frosttåliga plasthinkar inför vinterförvaringen och ställer dem lite skyddat så de inte blir överfulla med vatten. 

Behöver jag tillägga att jag har ännu några fler krukor på trappan att tömma så småningom? Men så länge de blommar så får de allt vara kvar!

 

Blågul glädje

Inte den allra bästa bilden, plåtad i förbifarten bara för att solrosen såg så härlig ut mot den knallblå himlen! Kommer det en frostnatt så är blomningen förbi för i år så det gäller minsann att njuta av vartenda blomblad även om jag upprepar mig här i mellan åt. Det bjuder jag på 😉 

Höstblommor

Idag har jag inte uträttat så mycket fysiskt arbete, för som jag befarade så är jag ganska sliten sen igår. Men jag har åtminstone varit iväg på återvinningen med gårdagens skörd. Tror dessvärre att det med det här blåsandet har fallit nästan lika mycket till här sen dess men det får jag blunda för i varje fall idag. 

Har strövat runt lite i trädgården i solskenet och spanat på vad som behöver göras framöver och det finns till min stora glädje fortfarande enstaka blommor kvar. Kanske inget så iögonfallande men på nära håll, är väl så gott som alla blommor vackra, i varje fall i mina ögon! Den här årstiden så får man inte vara så kräsen eller "grätten" som det oftast hette när man växte upp här i Skåne. Tvärtom så är jag väldigt glad och tacksam för varenda liten knopp som slår ut och sätter lite färg på grå höstdagar. 

På bild nr 1 är det en (svårfotograferad) variegerad drakmynta som jag har fått av den snälla och generösa Marianne. Den växten har varit himla svåretablerad här i min torra, sandiga jord så den får jag fjäska extra mycket för med mycket vatten och som i nåder kan den möjligtvis komma med ett par blommor nu så sent som möjligt så att den får vara lite "primadonna" i sitt hörn! På bild nr 2 är det en väldigt tacksam näva med en härlig blå färg, den heter Rozanne och blommar minsann utan krus så gott som hela sommaren. På bild nr 3 är det en höstaster som jag köpte på en trädgårdsvisning här i byn i höstas. Den är egentligen mycket mörkare violett än vad bilden visar och den är mycket fin.

Som jag nog har nämnt och säkert någon har lagt märke till så har jag inte visat någon blomning på den vackra violrutan eftersom den (typiskt nog) uteblev helt i år. Men än så har jag inte gett upp hoppet helt om den, utan har pysslat om den och låtit den få stå i kruka medan den frisknade till efter insektsangreppet. Och nu så har den fått ny jord och en ny plats i vita rabatten tillsammans med några andra nya vita kompisar. Så nu gäller det "bara" att vara tålmodig och hoppas på ett fint resultat så småningom!

Lördagsrunda på Österlen

Efter en mycket dimmig och gråmulen förmiddag igår när det kändes som allt annat än lördagsstämning så bar det sen av för en liten utflykt. Med kaffe i termosen och siktet inställt mot Österlen så lättade både humör och dimma allt efterhand som man närmade sig havet. Det slår så gott som fel att mungiporna åker upp och allt känns bara så bra som det kan göra inför en promenad på stranden. Inte för att det brukar vara något större fel på mitt humör, tvärtom men den känslan av att få vara i närheten av havet, den gör något alldeles speciellt med mig.

Det blev en sväng inom Vitemölla och Kivik först men planen för dagen var ju Stenshuvud eftersom det var ett bra tag sen sist. Sen pandemin började så har det varit knökfullt på parkeringen varenda gång och inte speciellt lockande, så det har inte blivit något besök där på länge. Det var ganska så många besökande där även nu men i varje fall inte så att man behövde tränga. Väl framme här så sken solen för fullt och det var riktigt skönt att gå en runda här även om det blåste lite. Det var så pass varmt så det gick alldeles utmärkt att sitta ner i vid ett bord i solskenet en stund också. 

Havet är alltid havet och det är fint på sitt sätt vid Stenshuvud men på något sätt så känner jag jag mig mycket mera hemma på stranden vid Vitemölla. Man har sina favoritställen men är man ett sällskap så kan man ju inte alltid bestämma själv 😉 

Det kan man minsann inte hemma heller alltid, för här tycker jag oftast att det är trädgården som styr det mesta. Här var mängder med kastanjer som hade trillat i backen så det var bara till att sätta igång och räfsa, räfsa och räfsa. Fem säckar blev det idag men det kommer att bli mycket mera innan det hela är klart. Det blev lite krafsande i vita rabatten också men inte alls särskilt mycket för jag känner redan av att jag har ansträngt mig väl mycket och vet att jag får lida för det som jag har uträttat idag. 

På promenaden

I går eftermiddags så blev vädret bara helt fantastiskt fint för årstiden och solen riktigt gassade! Så efter att ha räfsat kastanjer i min trädgård och varit iväg med dem till återvinningen så hade jag faktiskt lite energi över. Den använde jag till en riktigt skön promenad här i omgivningarna innan det var dags för att laga lite mat. Så bilderna är ifrån den rundan och de kännetecknar nog det som jag tycker allra bäst om här i byn. Nämligen att man har  de här fina utsikterna på gångavstånd runt omkring!  I brist på hav då 😉 för idag var jag också iväg fast på en helt annan promenad men det får jag ta imorgon. För nu har jag alldeles nyss kommit hem och är bara vansinnigt hungrig och måste få något i mig innan jag svälter ihjäl! 

Solrosor

Det tog en himla tid i år men till sist så slog de i alla fall ut så att nu har jag min egen lilla solrosskog här för tillfället! De lyser onekligen upp tillvaron med sina glada solar till blommor och det är väl precis vad man kan behöva den här årstiden. Just den här sorten blir det inte så stora blommor på, men sen gör det väl sitt till att de alla har fått stå och trängas med varann i en pallkrage och har haft det lite magert. Storleken gör dem helt perfekta att ta in och sätta i vas och alla sådana blommor är så välkomna här hos mig. Jag vet egentligen om man kan kalla dessa här för sommarblommor när de börjar att slå ut först i slutet på september.. På tal om sommarblommor så är jag bara såå kluven till att tömma krukorna så länge det bara finns något kvar som blommor, så länge det bara finns något lite liv kvar så finns det väl hopp! Hmm, är bestämt betydligt mer sentimental än vad jag oftast vill medge och jag har svårt för att ta farväl av både sommaren och annat som betyder något för mig..