Färg & årets krasse

Färgen som jag valde, i varje fall till ytterdörren än så länge det är Ottossons linoljefärg. Den har jag målat mycket med och den är väldigt rik på pigment och dryg. Efter långa funderingar så valde jag Skruttgrön som jag har blandat med tre delar vit Titan-zink för att få en så blekgrön nyans som jag ville ha. Jag vill inte att det ska skrika "nymålal" om det, i någon för skarp färg, för det står i för stor kontrast till allt annat här. Själv gillar jag ju det lite äldre, använda gärna solblekta stuket på mycket som jag har.. 

Nu när jag bara klarar att måla på mitt eget hus så köper jag färg i Kristianstad där den nu finns. Men i början på nittiotalet då jag ville måla snickerier i mitt första hus med linoljefärg då gick det inte alls att hitta någonstans här omkring, utan jag fick skicka efter från Kulturhantverkarna i Stockholm. Idag blev det inte något bra målarväder även om det än så länge är torrt under taket vid dörren så hann jag bara testa lite innan det började åska med.. Mitt prov får dock torka lite innan jag bestämmer om jag ska ändra på något.

Om krassen då, så hade jag ett par öppnade påsar med vanliga både busk- och slingerkrasse som kanske hade blivit för gamla annars. Förr har jag ofta provat olika nya sorter, där det utlovas mer eller mindre fantasifulla namn och färger. Men det har nog bara hänt en enda gång att jag har blivit positivt överraskad av att krassen var precis så vacker och i rätt rosa färg som den beskrevs. Så hittar jag inte den sorten igen så nöjer jag mig med de vanliga som kan vara nog så fina. De jag sådde hamnade "tillfälligt" i en blomlåda men jag tror de är på väg till blomlandet!

Söndagslugnt

Konserten var bra igår men mera jazzig än vad jag hade föreställt mig och kanske kände för just då. Det var inte heller så många besökare där som det brukar. Men det var desto mera "vanligt folk" i rörelse ute på stan sen och jag trodde först det skulle vara jag något musikuppträdande. Men de flesta var på väg mot Tivoliparken och jag kom på att komikern Johan Glans skulle dit, det kunde jag med tänkt mig för jag gillar hans humor.

Själv for jag hem och fixade en sen middag och såg på Grantchester på tv, den brittiska deckaren. Vid trappan doftade den grekiska lövkojan så gott och välkomnande när jag kom så jag ville knappt gå in. Det blev varken regn eller åska som befarat igår, men det var en riktigt varm kväll så man kunde ha både fönster och dörrar öppna länge i den härliga sommarkvällen.. 

Det har varit en lugn söndag fast jag får allt se till att komma ut på en promenad senare idag så jag inte blir alldeles försoffad. För övrigt hoppas jag på bra väder för att måla imorgon, om grundfärgen har torkat då. På tisdag blir det förmiddagsbesök på Csk och kanske så måste jag också köpa mera färg.

Blommorna på första bilden står i kruka utanför kyrkan, där är ofta väldigt fina sommarblomsplanteringar. Jag har själv alla de där sorterna men utspridda på olika ställen så blommorna på de tre sista bilderna är mina egna. Fast mina svarta petunior ser violetta ut på bilden men inte i verkligheten.

Höstflox & musik

Det här är ju väldigt vanliga trädgårdsväxter, kanske inte så märkvärdiga men mycket pålitliga och tacksamma perenner så här på högsommaren, till och med hos mig! Men den här så fina höstfloxen köpte jag på en rea ifjol och jag tror inte att den är riktigt så vanlig.. Jag minns inte exakt nu hur det var, men det var i alla fall tack vare en bekant som träffade på plantskolan att jag kom över den här. Det brukar vara huggsexa efter allt åtråvärt där och jag är inte såå armbågsvass 😉 Ifjol tjurade den och blommade inte alls, så jag har väntat och väntat på att få se om den var lika fin som på bilden. Nu har den äntligen slagit ut och det var den, för den är så vacker och som ni kan se, så är den på pricken lik den på plantetiketten och det är minsann långt ifrån alltid som det händer!

Nu går jag bara och väntar på att den där höstfloxen som jag köpte som blå en gång (okänd sort) också ska komma igång och blomma. Det är minsann på tiden nu, för den har jag väntat på i minst ett par tre år, men jag hoppas ju på något riktigt fint ska komma till sist! 

Idag tog jag ledigt både från målning och trädgård och det behövdes en paus eftersom veckans slit har tagit ut sin rätt. Jag har mest plockat en del här med tvätt och vattning och annars tagit det lite lugnt. Men när jag sen gick ut för att sätta mig här och njuta i solen så blev det så himla kvavt, precis som att det ska bli åska..inget skönt alls!

Jag får väl ta med paraply fall i fall, sen när jag kör in till Kristianstad. Tänkte lyssna på sommarkonserten i Heliga Trefaldighetskyrkan där. Det är väldigt olika slags musik varje gång och ikväll är det en duo med blandad repertoar så det kan kanske bli spännande.

Magiskt ljus & målning

Härom kvällen var jag ute en runda i trädgården för att plocka några luktärter och sniffa lite på den grekiska lövkojan. Då var det ett så härligt ljus och blommorna i landet stod med sina huvuden vända mot de sista solstrålarna över dem. De såg nästan ut att njuta lika mycket som jag gjorde av kvällssolen! 

På bild nr ett är det dahlia, bild nr två och tre rosenskära, bild nr fyra dahlia och på nr fem luktärt.

Idag njuter jag inte riktigt såå mycket för jag har hållit på och rengjort och slipat min ytterdörr, vilket allt tog sin tid och energi  Nu har jag börjat att grundmåla den, för det gäller att passa på nu när det är uppehållsväder. Visserligen så är det sällan som regnet slår in på dörren men linoljefärg tar sin tid att torka och gör förstås det bäst om det är lite varm och något så när torr luft. Nu får det stå minst över helgen så får jag lite fritt, kanske kan det bli lite musik eller någon annan trevlig utflykt 😉

 

Fjärilar & böcker

Ja, fjärilar har det som sagt varit förfärligt ont om i år och det verkar tyvärr bara bli sämre och sämre för varje år. Men nu har det faktiskt varit några flera här ett par dagar fast det är inte helt enkelt att fånga dem på bild och verkligen inte med mobilkameran. Men jag har verkligen gjort mitt allra bästa för att lyckas och kan inte låta bli att tänka tillbaka hur det såg ut bara för några år sen här. För då kunde jag sitta i trädgården och fjärilarna flög runt och satte sig helt oinbjudna praktiskt taget i knäet på mig här. Röe-Tussan, katten alltså blev helt vild här, för det var förbaske mig ingen annan än hon som fick sitta där på hennes matte! Att hon sen rispade upp både armar och ben på mig i sin framfart, det brydde henne inte det minsta! Nuförtiden får man försöka smyga sig på fjärilarna för de är väldigt skygga..

Någon slags pärlemorfjäril tror jag att de, på de tre första bilderna ska vara, bild nr fyra är en amiral. Boken på bild nr 5 och är utgiven av Länsstyrelsen i Skåne, den fick jag av en bekant för rätt så några år sen och den har jag haft mycket glädje av! Boken om Skåneleden lånade jag idag på biblioteket, alltid får man något tips..

Annars så har det inte blivit såå himla mycket gjort här idag eftersom jag var ganska ledbruten efter allt slit i trädgården, så jag körde iväg och köpte färg och andra förnödenheter. Tror faktiskt att jag ska sätta mig och slappa lite med boken om vandringar så får jag se om arbetslusten dyker upp eller inte. Om inte annat så blir det kanske en kvällspromenad sen 😉

Fuchsia och enahanda inlägg..

Det har inte blivit någon alltför omväxlande läsning här i sommar, eftersom det allra mesta har handlat om väder och mitt slit här i trädgården. Men det är svårt att hinna ikapp sådana här år när det envisas med att komma en del väntade eller oväntade skurar stup i kvarten. Dels så blir det helt omöjligt att planera sina dagar och att ha någon direkt vettig framförhållning, dels driver det på alla etablerade träd, häckar och buskage till att växa ännu fortare. Så om man har fått hintar om att det ska bli uppehåll så känner jag oftast att jag får prioritera trädgården före njutning som t ex en promenad vid havet eller någon annan utflykt.  Har jag sen dragit ut elsladdar och verktyg och det börjar spöregna så blir det inte något av det gjort.. varken nytta eller mys. Nu är nog snart det mesta halvdant klippt här eftersom jag väljer att gå på det som är minst blött för tillfället. 

Det gäller att hålla humöret uppe trots regnandet, som någon lite hurtfriskt sa.. jaja men absolut, svarade jag sådär som man gör. Men tänkte för mig själv sen efter nästa skur, att vara förbannad (över vädret) det är väl egentligen också ett slags humör, även om det förstås är ganska så meningslöst 😉

Nog om det, ett litet glädjeämne här, det är min fina fuchsia som nu är fullkomligt översållad med knoppar och blommor som har börjat att slå ut. Men så gillar ju de här blommorna hög luftfuktighet också om jag inte alldeles missminner mig. De söta blommorna ser nästan ut som små godisar med den där karamelliga, blekrosa färgen. Förr när jag hade en vinterisolerad glasveranda så att jag kunde övervintra köldkänsliga växter i, så hade jag enormt fina uppstammade fuchsior som fick flytta ut varje sommar. De såg ut som de här,  men med mycket större och fluffigare blommor som hette 'Pink marschmallow', ett mycket passande namn!

Något annat som känns bra (eller i varje fall nödvändigt) är att jag igår fick oväntad hjälp att lyfta ner några av mina fönsterluckor på huset, för de är i stort behov av att fixas till. Det kan jag ju faktiskt stå i garaget och göra även om det skulle regna och sen kan det ju även bli en shoppingutflykt när jag ska inhandla färg!

Nu så skiner solen här utan att det regnar samtidigt så jag ska försöka hinna iväg på en liten promenad innan det är igång igen..

Stenkyndel

Som visst inte alls heter Calamintha nepeta längre, utan Clinopodium nepeta numera. Fast den heter i varje fall fortfarande  'Marvelette White', som är sortnamnet på den här perennen. Det är förvirrande med alla de här namnbytena och flera olika sortnamn. Jag har också en vanlig ljust violett sort (bild nr 3) av stenkyndeln som jag har haft i många år och då när jag köpte den så kallades den för Rosenmynta och jag har även en liten sort (bilden 4) som är mörkare violett men som växer väldigt sakta! 

Både jag och insekterna gillar den här väldoftande växten som har pyttesmå söta vita blommor och lena, något ludna blad, som man bara måste känna på när man passerar den, för att få känna den ljuvliga myntadoften.

Den här vita sådde jag för ett par år sen och den tar visst lite tid på sig att utvecklas. Jag har satt ut de här ynkliga små plantorna både i den vita och i purpurrabatten samt i bautakrukan för att "sprida riskerna" om den inte skulle trivas eller i värsta fall bli uppäten eller något, för späda plantor ligger ofta i farozonen. När de sen har blivit lite äldre och sega (?) så är de kanske inte såå aptitretande längre, kan man kanske tänka sig! Hursomhelst så är det tyvärr så gott som omöjligt att få skärpa på bilderna med min usla mobilkamera.. 

Med risk för att låta som en meteorolog här, så har vädret varit soligt med växlande molnighet idag och det har då inneburit att jag har kunnat använda en del olika elverktyg här i trädgården. Så även om jag aldrig någonsin hinner runt här i trädgårdens växttakt så ska jag sätta mig en stund i solen och vila efter "dagens härjningar" innan middagsfixandet. Sen ser jag fram emot att se deckaren Vera ikväll, om jag bara lyckas hålla mig vaken 😉

Gott med bär

Det absolut godaste och fräschaste som jag någonsin kan äta, det är olika slags bär. Både på morgon och kväll, till frukostens yoghurt eller gröt, i sallader, pajer, efterrätter eller bara som de är. Enligt min smak så passar bär till det allra mesta och jag smaskar i mig så mycket som jag bara kan när det är säsong. Min absoluta favorit över alla, det är körsbär eller bigaråer. Till och med så pass att jag i år har pallat och mumsat i mig på promenaden för det verkade inte som någon skördade dem.. Men jag har tyvärr knappt inte hittat några svenska i butikerna och när de ligger i lösvikt och alla är och krafsar runt bland dem så ser det inte så lockande ut.

 

Hallon kommer som en god tvåa och jordgubbar och smultron får nog dela på tredjeplatsen. Men det blev en stor ask med odlade blåbär när jag handlade sist. Inte riktigt lika goda som de vilda men jättestora och inte alls så dumma och man blir faktiskt inte alls blå om munnen av dem heller, om det nu spelar någon roll. 

I min stora trädgård skulle jag mycket väl haft plats med många bärbuskar men de såväl som mycket annat, verkar inte vilja sig här. I år blev det inte ett enda körsbär ens till fåglarna och vinbärsskörden är inte heller något att yvas över direkt som ni ser. Jag har kanske ätit lika många (få) som det ligger i skålen..

För övrigt så fortsätter tuktandet av buskar här, för sådana finns det minsann att ta av här, om man säger så!

Vit pipört

Igår väcktes jag onödigt tidigt för att vara en lördag, av att det spöregnade här vid halvfemtiden. Kanske inte såå konstigt att det kändes som att jag hade vaknat "på fel sida". För precis som vanligt så blev jag helt klarvaken direkt och kunde omöjligt somna om igen.  Eftersom allt nu var plaskblött i trädgården, såg jag möjligheten till några timmar i frihet! Jag hade lite halvt om halvt lovat min bror att kolla på något träd för att försöka säga vad det var för sort, så jag körde in en liten sväng till honom på förmiddagen. Det var bland annat ett gammalt blodkörsbär, ett stort och fint prydnadskörsbärsträd som jag aldrig hade sett i verkligheten men gärna hade haft själv! 

På tal om växter då så när jag nu ändå var åt det här hållet så blev det ett snabbt besök på Solhaga mellan regnskurarna. Det öste ner i flera omgångar så efter att nästan i farten slitit till mig en kruka så körde jag hemåt igen för jag kände inte alls för att gå på stan i regnet  

Det var alltså en vit pipört som jag kom hem med, för jag vet inte vilken gång i ordningen. Det är en ganska så vanlig, enkel (!) växt som jag har provat att sätta på alla möjliga olika ställen i hela trädgården. Så märkligt, jag har mager sandjord och de borde trivas här. På Bornholm har jag sett dem växa överallt, även mellan klippor där det knappt finns tillstymmelse till jord. Men där är det oftast den rosaröda sorten men jag har provat den också här men den övervintrar högst ett år. Jag måste kanske skaffa mig några klippor där den kan bo, för nu ska jag förbaske mig inte ha mer i krukor att hålla på att släpa in under vintern. I min brådska att undkomma regnet så bröt jag av en kvist på pipörten som är fin i vas också och den fick stå på bordet i uterummet. Var krukan slutligen ska planteras det grunnar jag på, tillfälligt så hamnade den i en gammal cykelkorg.

Idag vaknade jag lika tidigt men lyckades ligga kvar lite längre, kanske för att jag serverade mig själv lite kaffe på sängen 😉 Sen blev det en dag med sekatören i högsta hugg här och upp och ner för trappstegen eftersom jag envisas med att försöka hålla någon slags form på somligt här, bland annat en av mina Ginnalalönnar som jag har stammat upp. 

Men nu så blir det strax middag här så får jag se om det har slutat regnat sen, och om jag kanske rent av orkar gå en liten kvällspromenad!

Lördag (fredag) & förkyld

Gårdagens inlägg blev av någon anledning inte publicerat så jag återanvänder det. Men det går bra att klaga om någon tycker sig ha "missat lördagen"  😉

Utöver mina försök med att klippa häckar här, så har det inte alls blivit så mycket gjort som jag hade önskat den här veckan. Jag hann nätt och jämnt bli av med den förra förkylningen förrän det var färdigt igen och jag är ganska mör. I lördas hade jag oturen att en dam som var förfärligt förkyld, satte sig alldeles för nära mig med tanke på hur hon sen hostade, snörvlade och nös sig igenom konserten. Med mitt nerpressade immunförsvar så blev jag såklart smittad direkt. En del tycker kanske att jag har mig själv att skylla men jag kan bara inte sitta hemma jämt och själv försöker jag att inte vara såå nära andra. Sen brukar väl ändå inte vettiga människor gå ut bland folk så genomförkylda och nästan sätta sig i knäet på dem. Sådant beteende borde vi väl ändå ha lärt oss av med efter den förfärliga pandemin!

Jag lyckades få hjälp att få iväg det allra mesta från häcken och det utan mer än några droppar regn som föll! Allra helst så vill jag såklart alltid sköta allting helt själv i min trädgård, men det var skönt att få bort allt på en gång och slippa stå och dela grenar för att få in dem i bilen. 

Helgens lilla luktärtsbukett går i olika rosa nyanser, visst är den fin! 

Grekisk lövkoja

Den här lilla söta sommarblomman har jag sått ett antal gånger, både direkt i rabatten och i kruka. Det brukar oftast börja väldigt bra och man ser att fröna har grott och de växer på sen rött som det är så har det bara stått lite stjälkar kvar på växtstället. Att jag är så envis och inte kan låta bli att prova att så den gång på gång, det beror på att jag har lyckats med den i min förra trädgård och som den doftade på kvällarna. Doften spreds sig över hela nejden så ingen som kom förbi kunde missa den!

I år bestämde jag mig för att så den i kruka inomhus för att kunna bevaka den som en hök och se det har minsann lyckats, för nu blommar den äntligen med sina pyttesmå och egentligen lita oansenliga blommor. Men som ni ser så lyckades regnet slå ner den här nu, när jag till sist dristat mig till att ställa ut krukan. På en alldeles egen piedestal för säkerhets skull.. Det har visst smugit sig in en annan slags blomma också ibland de här fröna men det skämmer ju inte alls för de går ju ton i ton färgmässigt. 

Sen de här började att blomma så har jag tänkt att nu återstår det bara att det blir en hyfsat varm kväll här och att jag är vaken och med ett alert doftsinne, för det har tyvärr inte varit riktigt detsamma efter den hemska influensan innan jul ifjol.. Men så i helgen som gick, när jag kom hem lite senare än vanligt så kände jag ett doftstråk emot mig när jag kom gående på trädgårdsgången. Mmm, ljuvligt!

Idag har det då annars inte varit speciellt ljuvligt, utan snarare irriterande. Jag talar förstås som så ofta om vädret, som styr mycket av trädgårdsarbetet. För jag vet inte vilken gång i ordningen som jag bestämt att häcken mot vägen skulle klippas klar. Jag hade dragit ut förlängningssladdar och allt annat som behövdes när det började att blåsa upp, mulna igen och så var regnet snart ett faktum så det var bara att rusa omkring och dra in hela alltet igen, suck.. Nu i eftermiddag gjordes ett nytt försök men det hann förstås inte bli färdigt nu heller förrän det var dags för nästa skur. Det är inte utan att man blir ganska sur, och det i dubbel bemärkelse..

Moon Dance 

Det vackra namnet tillhör den här lilla blekt gula vädden. Annars så är det även en låt med en av mina favoriter Van Morrison, men låten heter Moondance i ett ord då.. Men åter till min gulvädd, så är det än så länge en ganska så liten planta, som jag fann på min senaste utflykt på Österlen. Det finns det ofta  bord utställt med en del olika perenner och grönt till självbetjäning runt om i byarna. Sådana frestelser kan ju förstås jag sällan motstå och den här gången hittade jag den här gulvädden som jag hade tänkt köpa frön till. Den ser väl kanske inte allt för mycket ut för världen än för blomman har blivit lite skamfilad och den var nog ganska så mycket blekare i färgen än vad jag fått för mig men jag får ge den en chans att utveckla sig. Gillar sen humlorna den här lika mycket som mina andra sorters vädd så blir det förhoppningsvis lite frön. Men jag vet ju inte om det blir likadana så det kan ju bli lite spännande att se om och vad det blir av det då!

P.S. Ska försöka få bättre skärpa på vädden när det inte blåser, ser ibland tyvärr inte riktigt hur dålig bild det blir vid mobilinlägg..

Dahlia

I år tänkte jag först att jag inte skulle så några dahlior. Ifjol hade jag väldigt många fina i flera olika färger och former, både som jag hade sått och knölar som jag köpt "färdiga" så att säga. Men tyvärr så misslyckades jag helt med att få dem att övervintra, då de blev kvar i mitt oisolerade uterum under så gott som den enda rejäla frostknäppen som var i vintras. 

Men hursomhelst så ångrade jag mig sen och sådde dahliafröna ändå till sist. Bara för att sen få se de allra flesta av plantorna skrumpna ihop och dö för mig när jag hade planterat ut dem. Jag vet inte vad det berodde på, för jag vattnade som vanligt och skyddade dem med fiberduk i starten. Men sen krafsade jag bort den nypålagda jorden och gödseln och la på en annan  nyinköpt sort och lyckades till slut få sex av plantorna att komma igen och överleva. Tre av dem blommar nu och jag är så himla glad att det blev något överhuvudtaget till slut!

Det var minsann inte helt enkelt att fånga dem på bild så som det blåste på här idag 😉

Mariannes trädgård, del två

Det är alltid svårare att få något sånär hyfsade bilder när man är på trädgårdsvisning med en massa andra människor och det var det verkligen här. Man hinner inte alltid leta upp den allra bästa vinkeln på det man vill plåta innan man känner att man står i vägen. Just det som man hade siktat in sig på, skyms kanske helt plötsligt av någon. Eller så får man oavsiktligt med någon person helt eller delvis, eller något annat som inte direkt förskönar.. Men efter att ha kollat igenom resten av bilderna för säkerhets skull, så blev det ändå de här. 

Eftersom det har varit rejält regnigt här på förmiddagen så passade det fint att greja med en del inomhus och jag har även hunnit med att dammsuga, renbädda och tvätta. Så nu känns det som att jag är lite ifatt med det som jag hade tänkt gjort till helgen. I varje fall inomhus, för ute är jag väl egentligen aldrig helt ifatt utan jag får helt enkelt sätta på mig skygglapparna när jag vill göra något helt annat än trädgårdsarbete och det vill jag ju såklart också ibland 😏