Vitpytta & fredag

Den här perennen visade jag för inte såå längesen för jag har planterat den tillsammans med murrevan i min bautakruka. Men vitpyttan blev helt överfull med bladlöss och jag tänkte att jag skulle flytta den. Men jag testade först med såpvatten och det funkade till min stora förvåning redan efter endast en behandling. Så nu blommar den bättre än någonsin och är så himla fin så den är absolut värd en ny chans för jag vill helst inte flytta på den när det är så torrt och varmt som det har varit hittills. Annars så är den egentligen högre än vad jag hade tänkt mig i den här krukan. För jag föredrar ju att kunna se både blommor och människor   "i ögonen", utan att behöva stå på tå och den här blomman svävar lite för högt i luften nu för det. Jag läste nyss på nätet att somliga tycker att den här (också) växer som ett ogräs men här hos mig passar dess naturliga uttryck in perfekt. Men jag vet inte vad somliga har för märklig inställning till växter, odling, natur eller överhuvudtaget ibland. För många vill numera att allt ska vara så kontrollerat, uppstyrt, tillrättalagt och perfekt.

Puh, idag har det mestadels varit en dag inomhus med en del välbehövlig städning för att försöka komma ifatt lite här. För nu när jag har tillbringat så mycket tid och energi utomhus så har jag liksom inte räckt till riktigt för mer än det nödvändigaste inne. Men sen skulle jag bara ringa ett samtal och hamnade i en lååång telefonkö så nu ser hela huset rent upp- och nervänt ut och min ork är nästan över för idag.. Men jag dricker lite kaffe nu medan jag gör det här inlägget så får jag se om jag får upp farten igen! 

Imorgon tänker jag kanske att jag ska ge mig iväg och lyssna på lite musik, fast jag har inte bestämt mig helt för det än. För det är väl kanske inte riktigt vad jag brukar lyssna på men man kanske ska försöka gå utanför sin komfortzon någon gång ibland 😉

Omväxling förnöjer?

Eller är det kanske snarare "man tager vad man haver" som gäller när humlorna väljer matställe! Men de verkar åtminstone väldigt nöjda med att kunna variera sina restauranger ibland eller rättare sagt när maten på det ena stället är helt slut. Kustrutan på översta bilden har varit ett favorithak ganska så länge men sen upptäckte de även cotoneaster och höll till där ett litet tag. Senaste vurmen har de haft för blåklinten och jag tror att blåklocka blir nästa stora trend här. När man har haft och följt en trädgård ett tag och är något så när uppmärksam så märker man hur viktigt det är för alla pollinerare att det finns ett utbud för dem under hela säsongen annars så svälter de ihjäl och i förlängningen även vi. 

Idag har det varit väldigt kvavt tidvis och jag har nästan trott att det skulle bli åska här. Men ofta när det är sådant här av- och på väder (med kläderna då alltså) så passerar eventuella regnväder förbi utanför området där jag bor. Ibland när man kommer körande så kan man se att det går någon gräns vid Axeltorp där regnet börjar eller slutar, inte såå långt härifrån då. Nu får det bli en runda ut i trädgården för det är lite för varmt nu igen, för att ut och gå någon promenad än, så det får bli ett kvällsnöje.

 

Rädiseblom

Ibland så kan det bara vara det där lilla som fascinerar en. Som den här lilla söta blomman på sin höga stängel som kom när rädisan trodde att den skulle dö av vattenbrist. För den bestämde sig då fort som attan för att gå i blom istället för att bilda rädisor. Allt för att försöka hinna sätta frön för att rädda kommande generationers rädisors fortlevnad. Visst är det väl helt fantastiskt när man tänker närmare på saken, hur sinnrik naturen oftast är när vi människor inte är där och petar och försöker detaljstyra precis allt. Förresten så kan man äta både knoppar och blommor också men det blir ju inte speciellt mycket att knapra på och det blir förstås inga nya frön heller då..

Det blev ju inte alls den där lyckade skörden av varken nämnda rädisor eller av salladen som jag hade sett fram emot. För rädisorna gillar inte torka och salladen inte alltför höga temperaturer. Men jag avvaktar till senare med att så om för även om vi fått en omgång regn nu så vet man inte när nästa kommer och det är mer än nog med det som jag har att vattna alla redan. För jag vill gärna försöka hinna med att göra lite annat också. Som en liten utflykt då och då, kanske för att lyssna på någon fin musik. Men att komma iväg och bada i havet så ofta jag kan, det står också högt på önskelistan. 

Idag var det inte aktuellt med bad för jag mår inte helt ok och efter förmiddagens nödvändiga "ryck" inomhus så har jag mest tagit det lugnt och plockat lite med krukor och tömt en del krukfat på vatten. För de allra flesta sommarblommor tycker precis som jag, att lagom oftast är allra bäst!

Vit, vild & vacker

Nej, nu pratar jag alltså inte om mig själv då men det var det väl förstås ändå ingen som trodde 😉 Utan den här rubriken beskriver den vilda blomman, snårvinda som är ett hemskt ogräs att få in i trädgården. Men som bara ser så ljuvlig och skör ut när man ser den växa vilt i naturen. Just den här plantan växte bland vassen på stranden och där gör den väl kanske inte direkt någon skada. Fast annars slingrar den sig runt det som växer runt omkring och det säger sig själv att de inte kan må så bra eller överleva den behandlingen. 

Om man nu som jag, tycker att snårvindan är vacker så är det bättre att njuta av den där den står. Ett betydligt lämpligare val att sätta den ettåriga kejsarvindan eller blomman för dagen i sin trädgård istället.  

 

Igår kom det välbehövliga regnet här som sen har fortsatt av och till både inatt och idag. Härligt, en arbetsuppgift mindre, tänkte jag! Sen drog jag iväg från resten av dem och gjorde en spontan runda till Kristianstad. I stan sken solen och det var en hel del människor i rörelse, synd bara att det knappt är några affärer kvar där att handla i.. Men jag köpte bland annat, en ljus sommarbyxa och en citronmeliss i stan. Sen blev det lite mat på Willys innan hemfärden, så jag blev ganska nöjd med min snabba, lilla utflykt idag.

Strandpromenad

Jag har varit väldigt sugen på att åka till stranden i Sandviken för att gå på en härlig promenad där i vattenbrynet. Men dagsformen har inte varit på topp, för att ge mig iväg så tidigt som jag vill göra, för att få njuta av lugnet vid havet som det oftast är på morgonen. Fast när jag hörde att vi kan få regn här nu framöver (och det behövs ju) så ville jag passa på nu. Mmm, så ljuvligt det var och jag njöt i fulla drag av att plaska omkring lite i vattnet 😍 

Jag stannade som vanligt bara ett par timmar för sen blir ljudnivån för tuff för mig att stå ut med. Men tyvärr så är det inte alltid så väldigt mycket tystare hem omkring heller nuförtiden.. 

Nu har det mulnat och börjat att blåsa upp lite här. Vi får väl se om det blir något regn den här gången eller om det ska bli ännu ett kvällspass med vattenkannorna! 

 

Borstnejlika

Namnet låter väl inte så himla vackert men jag gillar verkligen borstnejlikor och har gjort det sen jag var barn. Märkligt det där egentligen, att man kan ha så klart för sig redan som liten vad man gillar eller inte. Elegansnejlikor som har ett stelare uttryck, de föll mig inte alls i smaken för jag föredrog trädgårdsblommor eller vilda blommor. Jag älskade blommor redan då och strosade ofta omkring bland torghandlarna på Lilla Torg i Kristianstad och njöt av alla färger och dofter. 

Det var där jag upptäckte borstnejlikor som doftar så gott och senare så har jag lärt mig att de står länge i vas men tyvärr oftast är kortlivade perenner. Så det gäller att inte klippa av fröställningarna för tidigt om man vill ha dem kvar. I år får jag också vara försiktig för jag har visst inte alls så många blommor kvar här. 

Det är inte så ofta, men det händer att en och annan blir vit någon gång och det är ju alltid extra trevligt! Här hade växten placerat sig lite effektfullt mot en röd kornellgren.

Annars har det varit ännu en lugn dag här som mest har tillbringats under parasollet. Det har pågått en hantverksmarknad i Västanå i Näsums utkant idag men jag har inte alls haft någon lust att lämna min behagliga plats några längre stunder. Sånt som behöver göras här, det får allt vänta till det har svalnat mot kvällen.

Fläder

Den här växer längs vägen där jag brukar promenera och det är förstås en väldigt vanlig men en så vackert blommande buske eller rent av träd. Blommorna ser i mitt tycke nästan ut som fina små spetsdukar när man ser på dem så här på nära håll. Även de riktigt mörkt blå, så gott som svarta bären är också vackra och det händer att jag sätter några sådana kvistar i en höstbukett med blommor i sprakande färger. Men då bör man plocka dem medan de fortfarande är något gröna för har de mognat helt så trillar bären och färgar av sig på underlaget. Fast om man har trädgård så kanske en sån bukett kan få stå på trädgårdsbordet om man inte är jätterädd om det. Både blommor och bär kan man göra saft på men jag gillar varken saft rent allmänt och inte alls den här smaken. Men jag kände en äldre dam som alltid skulle ut och plocka fläderblommor så snart hon kom ner till Skåne. Då glömde hon bort både ålder och krämpor och höll på att riskera liv och lem när hon skuttade över dikena. Det var likadant när vi var ute på svampjakt, då försvann hon ibland i skogen för mig och varken hörde eller såg något annat runt om sig. Hon är inte längre med oss men jag småler för mig själv och minns henne med värme när jag tänker på henne och bland annat de här eskapaderna.

Åter till de här buskarna så växer de då ofta vilda i dikeskanter men man kan förstås även plantera dem i trädgården och det finns väldigt vackra förädlade sorter med mörka blad och rosa blommor. Jag hade en som växte här i skymundan i den forna komposten men den dog sen, för den här busken trivs mycket bättre i en mera fuktig och näringsrik miljö än vad jag har här. En varning är på sin plats för det finns en buske som heter druvfläder och som är giftig, men sådant kollar man lämpligtvis upp om man är det minsta osäker!

Idag varvar jag vattnandet med att slappa med en bok i minipergolan och det är så ljuvligt för det fläktar skönt här också.

Rosor & midsommarafton

Det blir förstås inte alls det överflödet av rosor i år, så som det brukar kunna vara ett bra år när de har fått mycket regn och lagom sol. Några tidiga pimpinellrosor blommade tyvärr över snabbt som bara den här i torkan och hettan. Men det blev trots allt en del rosor som har klarat sig och nu orkar visa sina ljuvliga blommor lagom till midsommar! Då är ändå inte alla sorterna med här på bild nu, för man måste ju begränsa sig någonstans och rosorna kommer nog med här fler gånger om jag känner mig själv rätt. De allra flesta av de här jag visar är tyvärr endast engångsblommande i ungefär fyra veckor och doftar gör de alla mer eller mindre, förutom Venusta Pendula och Polstjärnan.

Midsommarafton blir såväl som alla andra helgaftnar för min egen del en ganska så stillsam historia. En liten uppfriskande utflykt till havet i Kivik blev det och det är alltid lika underbart där. Ikväll var det tänkt att jag skulle försöka hålla mig vaken för att sitta ute och njuta av den varma och väldoftande sommarkvällen här men det har blåst upp här och är nog inte alls så särskilt skönt. Igår kväll var det hela 25 grader här på kvällen men då var jag så trött efter häckklippningen så jag fick gå in tidigt för att inte somna och bli liggande ute i trädgården.

Med de här ljuvliga rosorna så vill jag önska en riktigt, riktigt

Glad Midsommar!

Bild nr 1-3 översta raden är på: Salet, Okänd jungfruros, Henri Martin

Bild nr 4-6 mellersta raden är: Okänd jungfruros, Venusta Pendula, Polstjärnan

Bild nr 7-9 sista raden är på: Elmshorn, Honungsros, Zéphirine Drouhin  

Orkidéblomning

På tal om krukväxter då, från samma fönsterbräda som nämndes igår, så tänk vad ett varningens ord kan göra nytta ibland, för det gäller visst att sätta sig i respekt och inte verka alltför mesig. För bara någon vecka sen, så sa jag till den här krukväxten att utan blommor så ser jag ingen vits med att behålla dig för jag har inte alls någon glädje av dig och se det gav minsann resultat! För döm om min förvåning när jag fick syn på något vitt, som har legat gömt bakom en annan kruka (ja, just den som kastade sig i golvet härom natten). Efter att ha väntat orimligt länge på att den här orkidéen ska blomma om, så låg det nu helt plötsligt hela tre blommande stänglar där längs med fönsterbrädan. Fast nu har jag istället satt krukan i en ampel som hänger så att jag har den i ögonhöjd (när jag står upp då alltså) och jag kan njuta av de vackra blommorna på nära håll.

Jag förstår naturligtvis att inte orkidén brydde sig om mitt hot med komposthinken och att det var en slump att den blommade just nu. Men i övriga livet så är det väl tyvärr ofta som så att man måste vara ganska bestämd mot en del. För om man verkar vara alltför medgörlig och vän till sitt sätt, så kan de bara inte låta bli att försöka dra fördelar av det. Inte alla som tur väl är men somliga.

Idag hade jag hunnit vara iväg med ett lass till tippen redan vid lunchtid för jag hade varit ute och tagit ett ryck med häcken mot gatan igen och det blir mängder av det. Men det var så himla hett så jag orkade bara inte ta ner häcken på höjden så som jag hade tänkt mig så jag får fortsätta efter helgen. För även om inte jag ska ha gäster här i helgen så kanske grannarna ska och det är inte säkert att de uppskattar om man härjar runt med smattrande sågar.

Murreva & midsommarafton

Den här lilla fina perennen är också en favorit här hos mig och jag har den ofta i blickfånget, inte minst när jag sätter mig ner en stund. Den växer och frodas utan att behöva någon särskild uppmuntran och det är en riktig överlevare. Här får den bo i min bautakruka som nu har hunnit att bli ganska så sprucken efter alla år utomhus. Men då har murrevan letat sig fram och växer på lika bra där i sprickorna. Jag sätter ałltid vita minipenseer som sällskap till den men annars så skiftar jag sorter. Det är inte allt som trivs här i gassande sol nästan hela dagen och vitpyttan eller nysört som den väl heter trodde jag mycket på. Men idag upptäckte jag att de var fulla med löss och får nog fundera ut något annat. 

Idag är det den riktiga midsommaraftonen, för sommarsolståndet infaller klockan 16.57. Jag firar väl det inte något nämnvärt själv, vare sig med blommor under kudden, hoppande över gärdsgårdar eller rullar runt naken i daggen, inte hittills i varje fall 😉 Men jag äter kanske lite matjessill och nypotatis och när jag har gott om blommor (tyvärr inte alls i år) så händer det att jag knåpar ihop en midsommarkrans. Om inte annat så kan man duka lite extra fint med en sådan på bordet, helst utomhus då och sen sitter jag gärna kvar länge ute och läser i minipergolan om det är en skön kväll.

Den här dagen har jag varit helt slut eftersom jag vaknade mitt i natten av en rejäl krasch ute i köket och trodde nästan att det var inbrott här. Men som tur väl är, så är inte alltid allt lika illa som det kan verka.  För det var bara en hög krukväxt som hade blivit övertung och vält från fönsterbrädan ner i golvet och krukan gick i tusen bitar. Det var inte såå konstigt att det lät mycket och efter det så var det snudd på omöjligt att somna om efter det bryska uppvaknandet, så det får bli en tidig kväll.

Paradisbuske

Ja, så heter den här vackert blommande busken  som just nu är fullkomligt översållad med blommor. Det här är egentligen en anslående syn men det är bara det att här har den numera kommit lite i skymundan eftersom det växer en hel del annat också här. Jag har förstås satt buskarna alldeles för tätt från början men det var för att jag ville ha insynskydd från det här hållet och det har jag ju fått nu, kan man lugnt säga. Men till "mitt försvar" måste jag säga att min tanke då var att buskarna skulle beskäras regelbundet och kanske till och med tas bort om de blev för stora och vidlyftiga.

Något man inte alls tänker på när man passerar ett sådant här "rosa fluffigt moln" till buske, det är hur oerhört fint tecknade mönster de små söta blommorna har på insidan. Landningsbanan för pollinerare har kanske ritats upp så att de alldeles säkert hittar rätt!

För övrigt så har jag, precis som jag brukar göra här, "fyllekört" gräsmattan så den blir lite tillhyfsad här innan midsommar. För er då som inte har sett det danska tv-programmet där man försöker få folk att sluta med gräsmattor och skapa mera ängar för pollinerare, så kallade de det så när de klippte runt alla blommor. Det var det jag menade, alltså inte alls att jag skulle varit berusad mer än möjligen av lite rosendoft 😉

Liten flocknäva St Ola

Just nu så är det verkligen nävornas tid och jag önskar så att jag hade haft fler vita som blommade även senare på säsongen. För det är oftast en av de bättre perennerna som brukar funka för det mesta och många av dem är utmärkta marktäckare. Den här lilla fina St Ola, den växer så prydligt och breder ut sig lite lagom mycket så att man kan ta lite avläggare ibland men den kastar sig inte framfusigt omkring och kväver sina grannar som en del andra.

Hettan och torkan har tyvärr gjort att några sorter som kan blomma om senare, de verkar ha fått vad det tål och vill nog inte ställa upp med någon särskild blomning alls i år men hoppas kan man ju alltid. Här har blivit ganska stora luckor i rabatterna, efter växter som nog har gått hädan. Så vi får se om jag klarar att minska ner dem eller jag rätt som det är har fyllt på med nya plantor..

Idag så har växterna fått lite respit från värme för på förmiddagen var det är mulet och disigt och jag hann få lite kört med trimmern här utan att bli alltför varm. Jag hade egentligen velat fortsatt med häcken mot gatan nu medan det var lite svalare. Men det fick vara idag för jag väntade ett samtal som jag inte ville riskera att missa. När jag sen väl kom ut igen så hade molnen skingrat sig och solen värmde på här igen så jag räfsade en del i skuggan och fixade lite med krukorna i stället.

Vit brunnäva

Det här är också en vacker näva men med ett helt annat växtsätt och utseende än ängsnävan som jag visade igår. Men den här tillhör uppenbarligen de kortlivade perennerna som helt enkelt tynar bort och försvinner efter ett tag. För nu i år då upptäckte jag att jag bara hade två ynkliga plantor kvar och den en ser tyvärr ut att lämna in när som helst. 

Jag tänkte länge att det är lugnt, för den sår ju faktiskt sig lite grann. Men trots att jag aldrig har haft någon sådan här violett brunnäva så var det visst enbart sådana som kom upp här. Men den har kanske korsat sig med någon annan näva eller kommer det fram andra ursprungliga anlag vid sådd, synd i vilket fall när man helst vill ha vita.

Idag känns det skönt att slappa lite och ta det lugnt utan att behöva stressa runt med vattenkannan. Så jag åkte med en väninna på en snabb förmiddagsutflykt till Holje marknad idag. Jaa, jag vet att det är väldigt otippat när det gäller mig att gå på marknad men jag hade ett speciellt skäl för det. För jag har länge varit ute efter en bra solhatt som sitter kvar på mitt huvud även när jag rör på mig och väninnan hade hittat en jättefin på en marknad och det gjorde minsann jag också idag. Precis en sådan som jag hade sett på nätet men varit för feg för att köpa, av ett kanske lite obskyrt företag. Så det var ett mycket lyckat besök, vad jag nu än tycker om sådana marknader annars!

Selfiefunktionen ville sig inte, så idag har ni tur och slipper se mig titta fram under hattkanten 😉

Gröna fingrar & regn

Kan man tänka sig att efter alla dessa år med trädgård så har det nu skett, att jag har fått "gröna fingrar"! Men nu återstår det bara att se ifall det kan ge något resultat här i trädgården också, för hittills så har det väl snarare gått åt motsatt håll. Skämt åsido, så hade jag köpt en bunt med rejält höga blompinnar när jag och väninnan E. var i Helsingör ifjol. Jag kom nu på att de kunde passa alldeles utmärkt att stötta de alltför veka bladen på doftliljan. Den hade äntligen fått komma ut här efter att ha blivit avhärdad i det undanskymda hörnet tillsammans med de andra älsklingarna. Men doftliljan rasade snabbt ihop i vindbyarna så jag fick sätta i stödpinnar och binda upp den, så det så det såg faktiskt inte riktigt klokt ut. Men jag lyckades hitta lite gamla oljefärger som jag blandade till en något så när godtagbar grön nyans. Fast sen räckte tyvärr inte tålamodet till för att leta upp handskar också. Uppbindningen syns åtminstone något mindre och nu hoppas jag bara att få njuta av en underbar blomning och ljuvlig doft här så småningom. Men om den här blommar så gör den alltid det sent, kanske i september. 

Idag regnar det här för första gången, på jag vet minsann inte när det hände senast. Men de senaste gångerna som det har kommit något, så var det bara några droppar. Så nu har jag varit ute och bevakat mina regntunnor och nästan dansat av glädje här med mina vattenkannor. För kanske är årets rosenblomning räddad! 

Men nu blir det förberedelser här inför middagen innan det blir en promenad för nu har det nästan slutat regna. Det blir kycklingfilé i ugn med massor av hackad vitlök, tur ingen behöver lukta på mig 😉

Fredag & vitt i byn

De här vackra, vitblommande buskarna är tyvärr inte mina men jag går förbi dem ganska ofta. Nu har de passerat sin höjdpunkt och på grund av värmen gick det snabbt i år. Men som syns på bilderna så har de blommat något helt fantastiskt fint. Det är rejält stora buskage som verkar tuktas hårt med häcksax och det syns att de måste ha funnits länge i trädgården. Som vanligt vid den här tiden så blir det lite si sådär att plåta vita blommor.

Första bilden är på en snöbollsbuske och jag kan bara säga att den har absolut ingen liknelse med den torra pinnen som jag har här och som med all tydlighet visar att den inte trivs här i torr sandjord. På de andra bilderna är det ganska säkert en multifloraros som får de allra sötaste pyttesmå nypon senare och jag behöver väl knappast säga att jag skulle velat ha båda två och nog är lite avundsjuk.

På tal om att tuktas så har jag börjat att rensa upp i en jättestor och vansinnigt risig schersmin. Jag har typ bara naggat den i ena kanten än så länge men det kändes akut att börja nu för den försöker ta över mitt uthus. Jag har bara varit i skuggan och jobbat men det var himla varmt ändå och jag hoppas innerligt att det blir regn snart. Det har mullrat rejält av åska här runt omkring byn men sen har det inte hänt mer så det blir kanske en lugn fredag på det området också.

Vit ängsnäva

Den här vita ljuvliga nävan är den vackraste av alla de som jag har. Men det är också en av de allra kinkigaste av dem och den som är allra svårast att tillfredsställa. För den vill ha en betydligt mera fuktighetshållande men också väldränerad jord och helst även skimrande skugga. Jag har ju inte så himla mycket av något av det och snart inte av den här nävan heller. Så jag har räddat undan en planta och satt den i kruka här i skuggan tillsammans med några andra älsklingar. Det är ifall de som växer i rabatten inte klarar sig, speciellt nu när det är en så här torr och varm start på sommaren. Missuppfatta mig inte nu, för jag klagar inte på sommaren så, men jag måste förstås anpassa mig. Kanske måste jag överge "olyckliga kärlekar" och försöka att inte sätta sådant som inte vill vara eller passar här hos mig. Men det känns rysligt svårt för det betyder dessvärre då att jag måste säga adjö till favoriterna. För det är helt ogörligt i längden att gömma dem i krukor i ett undanskymt skuggigt hörn.

Idag skulle min pappa ha fyllt år om han hade levt och jag minns fortfarande att han fick liljekonvaljer av mig när jag träffade honom den där sista gången. För jag skulle arbeta på hans födelsedag och skulle inte kunna resa hem då. Men i år har jag visst helt missat att ut i skogen och plocka några av de härligt doftande blommorna.

Stadsbesök

Det låter förstås märkvärdigare än vad det var, för det var ju inget kungabesök direkt utan bara jag som skulle till Csk i Kristianstad idag. När det var avklarat så passade jag som vanligt på att göra lite annat också. Fast det var ju ganska så varmt så jag blev inte kvar så väldigt länge men jag blev ändå nöjd med mina små inköp och det blev bland annat ett par nya sommarblusar och lite nytt att ha under. 

Sedan slank jag även inom konsthallen en snabb runda nu när jag ändå var i närheten. Bilderna som jag försökte ta på utställningen "Andas skugga Andas ljus" av Pia Sandström, de blev inte alls bra. Det var bland annat en del olika fotografier på genomskinligt tyg och med ett lite annorlunda stuk. Men det var inte lätt att fånga det på bild och inte att beskriva heller märker jag men utställningen pågår till den 17 september om någon är intresserad.

De för mig okända, väldoftande rosorna utanför konsthallen de kom såklart också med på ett hörn!

Sandviken

Det var väl egentligen inget jättesvårt val att göra här i morse, ifall jag skulle klippa häck eller köra till havet. Igår kväll så hade jag funderingar på att fortsätta med häckklippningen som idag. Men jag lyckades komma på bättre tankar när jag kom fram till att jag troligen skulle stupa där i häcken i värmen, med både motorsåg (behövs det tunga artilleriet på höjden) stege och allt. Kanske blir det någon svalare dag framöver som kan passa bättre!

Det kändes betydligt mysigare att köra ut till Sandviken för att promenera på stranden där,  för det var ett bra tag sen som det blev av. Riktigt härligt var det och fläktade så skönt så jag stannade kvar där ett par timmar. Men det blev inget premiärdopp idag utan jag vadade bara omkring lite men det var så uppfriskande med både det och promenaden. 

Häckklipp & bivänligt

I morse var jag igång tidigt här i trädgården och tog fram det som behövdes för att ta ett tag i häcken mot gatan. Jag ville börja innan det blev för tokhett men besinnade mig ändå lite och började inte att köra med elhäcksaxen förrän klockan åtta för den låter så mycket. Efter ett par timmar hade jag fyllt mina bautasäckar och det var på tok för hett att stå ute på gatan och jobba. Jag tog mest på utsidan av häcken så länge och kan nog inte påstå att det syns så mycket att jag har gjort något, men jag får fortsätta en annan dag. 

I trädgården så blommar just nu mest nävor och vädd av olika slag. Vädden är inte bara viktiga pollen- och nektarkällor, för de också är väldigt fina både i rabatten och i vas. Det finns både ettåriga och fleråriga i olika färger. Jag har länge haft en ljust violett sort här, som jag tror är fältvädd. Men sen har jag sått stor grekvädd "Melton pastels" som blir ganska hög och nästan svävar över de andra växterna. De här sorterna verkar ganska tåliga och klarar (än så länge) den här hemska torkan som snart ödelägger allt här. Alla de olika sorternas vädd brukar locka både bin och fjärilar och  blommar ganska länge. De passar så himla bra här där jag vill ha det lite naturligt och inte vill ha alltför stela eller konstlade blommor. Annars så har bina hittills i år mest hållit till i ginnalalönnen medan den blommade som mest och det var ett härligt surrande i det största trädet bara för ett par dagar sen. Men fjärilar har jag sorgligt nog inte alls sett så många av här i år, men kanske är det alldeles för blåsigt för att de ska trivas bra. 

Blomsteräng

På morgonpromenaden så möttes jag av denna helt enorma blomsterprakt! Nu visste jag om att man hade tagit bort gräsmattan och hade planerat att anlägga en äng på kyrkogården. Men därifrån till att se resultatet, på detta som man ändå får säga, lite annorlunda ställe det är en helt annan sak. Vallmo och blåklint lyste så färggrant och vackert mot de mörkt gröna häckarna och det var en syn för, ja om än inte för gudar då, så åtminstone för oss vanliga dödliga 😉 Lite synd bara att torkan har ställt till det så i år men det är mycket bra kämpat att ha lyckas så bra med blomningen ändå!

Fast jag var ute hyfsat tidigt och promenerade för att vara en söndagsförmiddag, så hade ljuset hunnit bli för starkt och bilderna blev ganska så blaskiga. Men det blommar säkert ett litet tag till om någon vill beundra den här skapelsen i närtid och i verkligheten! Men jag ska också försöka ta bilder igen lite senare för att se om de kanske blir bättre.

Här har varit om möjligt ännu blåsigare idag och fast jag varken brukar vara åk- eller sjösjuk så känner jag mig nästan lite snurrig i huvudet, när det tar i så pass och blåser så att buskar och träd böljar hit och dit omkring mig. Jag har hört att de som blir sjösjuka ska fästa blicken vid horisonten. Men jag vet inte alls om det hjälper och här syns det då ändå ingen sådan så jag gick in en stund istället!

 

Ljusglimtar

Idag visar jag bara några små glimtar här från den vita delen av trädgården. Höjdpunkten här den här tiden, det brukar vara när rosorna blommar riktigt intensivt i ca fyra veckor. De har något trevande börjat att öppna sina knoppar men tyvärr så torkar många av dem redan innan de hinner slå ut eftersom det är så vansinnigt torrt och blåsigt. Så kanske är det bäst att plåta de som visar sig nu, för man vet inte om det orkar att blomma så mycket mer fast jag hoppas förstås fortfarande på det. Men idag blåser det ännu värre än någonsin så det är svårt att hålla något vid liv och jag fick ihop fyra säckar med bara en massa visset skröfs som jag har varit iväg med till återvinningen. Tyvärr har linden börjat att fälla gröna blad. Dess skugga vill jag gärna ha som reträttplats när det blir för hett överallt, den ger även lite välkommen skugga till bilen.

Jag var uppe ganska så tidigt som vanligt och var rysligt sugen på att köra till stranden. Men var ju först tvungen att vattna och fylla på baden till fåglarna, igelkotten och vilka de nu är som är törstiga här om nätterna. Sen skulle jag "bara det och bara detta" så tiden sprang ifrån mig, för jag vill vara vid havet när det är lugnt och skönt och då kanske ha turen att också få lyssna lite på näktergalen.

Jag är väldigt trött och seg här idag, mest på grund av Sweden Rock Festivalen, faktiskt. Inte för att jag har varit där, absolut inte. Men eftersom vindarna låg på från det hållet igår så hördes dunket väldigt tydligt här och det var något svårt att somna till det ljudet. Nu har jag i alla fall parkerat med mitt kaffe, några finska pinnar och en bok i den gamla soffan i minipergolan för att slappa lite, till vänster utanför bild på nr fyra, här fläktar det gott och är så himla skönt 😉 

.