LovelyHome&Garden

Tivoliparken

Ja, så fick det bli idag. Jag bestämde mig hastigt, om än inte speciellt lustigt för att köra till Kristianstad. För jag tappade lusten helt att vara hemma och ute och jobba i trädgården. Inte bara för att det regnade utan mest för att grannen kapade ner alla sina barrträd längs med hela ena sidan av min nedre trädgård. De träden har ju stoppat en del insyn och blåst de här tjugo åren som jag har bott här och dessutom varit bostäder för en hel mängd fåglar. Det var nog det allra värsta av allt att beskåda och det gjorde riktigt ont i hjärtat när de flög runt här åt alla håll och pep i rena förskräckelsen. Men vad kan man göra, det är ju deras träd! Nu får jag ännu mer att göra här i vår eftersom jag inte har kommit åt att rensa upp under de här träden innan, så nu har väl både det ena och andra skräpet kommit i dagen från de tidigare ägarna här. 

Hursomhelst så flydde jag fältet för att söka tröst på ett ställe där man är rädd om träden, min barndoms "trädgård" Tivoliparken i Kristianstad. Jag har länge varit lite rädd för att gå omkring där nere själv men så här mitt på dagen så var det mycket folk i rörelse. Dessutom så gick jag med mina stavar och nåde den som hade försökt bråka med mig med det humöret jag var på idag..

Det klarnade upp lite grann medan jag travade runt i parken och det blev en ganska skön promenad trots tunga tankar. Körsbärskornellen blommade och man hade röjt upp fixat och grejat så det var fint överallt. Nu såg man betydligt längre åt alla håll och det är förstås en tanke bakom det med. Det blev "Ett ord på vägen" också idag och det var som vanligt något tänkvärt!

För övrigt så har jag som jag gör ibland, även varit runt och kollat lite på olika områden med lediga hyreslägenheter, för att se om det är något ställe som jag skulle kunde tänka mig att bo på. Det kan vara bra att ha klart för sig när det blir aktuellt men idag hittade jag inget sådant..