Regntunga skyar vart jag än ser..
Ja, precis så kändes det här idag när regnet bara öste ner timme efter timme. Orden i titeln finns med i en ganska fin, fast sorgsen låt som Anneli Rydé sjöng för många år sen. Men det var visst ursprungligen Alice Babs som sjöng den låten i filmen "Swing it magistern" redan 1940 men både Monica Zetterlund med flera andra har sjungit den och texten skrevs av Gösta Ekmans pappa Hasse.
När regnet inte hade gett sig här vid middagstid så var jag så trött på det så jag drog in till Kristianstad i stället och hängde med min bror och fikade och var lite smakråd igen. Det var väl helt enkelt bara en sådan vecka just nu! I stan var det uppehåll hela tiden men när jag närmade mig hembyn här i eftermiddag så började det faktiskt att dugga lite igen.. Så det där med eftermiddagspromenaden får nog vara tills imorgon!
Väl hemma igen så tänkte jag bara gå en snabb sväng i trädgården innan jag gick in. För jag ville se om det hade tillkommit några vårblommor sen sist. Men då fick jag syn på den här dvärgrödviden (som egentligen inte är såå dvärglik längre, utan minst två-tre meter hög) Den såg ut att ha alldeles fullt med små glaspärlor ut av regndroppar och det såg bara så fint ut! Dessvärre så fattade mobilen inte riktigt det hela och bilden ser väl kanske mest blaskig ut i era ögon. Så ni får bara försöka att tro mig på mitt ord, för det var mycket vackert i verkligheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir glad om just du vill skriva en kommentar eller maila mig på pialovelyhome@gmail.com