LovelyHome&Garden

Släktforskning 

Det började jag med för något år sen men tiden har aldrig räckt till så långa stunder i taget. Sen har jag förstås prioriterat andra saker och tänkt att det kan jag göra när jag blir äldre. Men nu med bland annat pandemin så blev allt, helt ofrivilligt, betydligt lugnare. Jag som dessutom lever själv och inte bör umgås hursomhelst utanför mitt hushåll hade nu mera tid över. Men eftersom att sitta still och särskilt framför datorn, inte är min bästa gren så tar det tid att komma någon vart. 

Att jag blev intresserad från början berodde på att jag har hört lite olika förslag på var en släkting egentligen kom ifrån och har ofta tänkt att hur svårt kan det vara att ta reda på det egentligen! Det vet jag nu att det kan vara oerhört tålamodsprövande och man kan sitta och plöja igenom arkiv i timtals utan att få någon lön för mödan. Men när man sen hittar något som dessutom går att läsa så blir man väldigt nöjd. Här har inte funnits några kungaättlingar eller andra uppseendeväckande förekomster. Utan det har varit enkla, strävsamt arbetande människor som har kämpat på med små medel på landsbygden i Vångatrakten. De har överlevt nödår, svält, farsoter, krig och allt annat elände och lyckats föra släkten vidare i snart 400 år. 

Jag började forska på min mammas sida och har kommit så långt som jag kan nå bakåt på kvinnosidan. Så nu kan jag stolt berätta att jag vet vad alla dessa starka kvinnor hette, i rakt nedstigande led ända ner till 1600-talet! Blev klar i helgen så jag tyckte att det kunde passa att ha ett inlägg om detta den 8 mars!

Min mormors mormors mormors mormors mormor hette Truen Olofsdotter och levde 1625-1711 i Vånga här i Skåne. Hennes make hette Frenne Åkesson och levde mellan ca1600-1646. De fick "bara" fyra döttrar tillsammans, varav endast en överlevde så länge så hon att hon hann få barn, Arna (Arena) Frennesdotter och så har det fortsatt fram till nu. 

Jag är alltså den 11:e generationen men då jag inte har några barn så kunde jag ha blivit den allra sista. Men som tur är så har min allra äldsta syster faktiskt två döttrar, varav en som har fått en dotter och som i sin tur har fått en dotter. Så den lilla flickan Eleonora är nu då den 14:e generationen i den här kvinnliga släktlinjen och framtiden får väl utvisa om det blir en 15:e. 

På bilden sitter min mormor framför blomsterrabatten med min allra äldsta syster i knäet.