Duvor, ett vårtecken

För ett tag sen så hörde jag ett bekant och välkommet läte i trädgården, nämligen duvors hoande! Jag vet att de anses vara skadedjur och att de dessvärre kan äta upp hela sådder om de kommer det ena i flock. Men jag är ändå så glad för mitt charmiga duvpar som återkommer år efter år, jag tror i varje fall att det är samma. Uppväxt i städer som jag är, så hör jag nästan duvors kuttrande bara jag tänker på något från tiden när jag var barn. För mig är det ett mysigt och hemtamt ljud som jag både har vaknat och somnat till många gånger. Jag minns när jag var liten hur jag gång på gång gav mig in bland duvorna som ofta flockades på torget. Hade visst fått för mig att jag skulle lyfta upp en och klappa den som om den var en katt, men lyckades förstås aldrig.

Ett duvpar håller visst ihop hela livet och är tillsammans nästan jämt förutom när de ruvar. När de nu kommer så långt för de är urusla bobyggare. De bara rafsar ihop lite kvistar och slänger ihop det i en slarvig hög som förstås rasar för det minsta. Men det får man beundra dem för, att de inte ger sig utan de bara fortsätter och bygger nya bon! Bilderna har varit med innan och är verkligen inte bra men de nya jag tog var faktiskt ännu sämre. Visst är det väl rart och lite romantiskt när de sitter där tätt ihop och myser med varann på kvällskvisten!

Första humlan i år

I varje fall som jag har lyckats att fånga på bild, om än inte så skarp! Förut om åren så har det varit väldigt mycket humlor och fjärilar här i trädgården. Men när det togs ner skyddande häckar och stammades upp träd längs ett par av mina tomtgränser så blev det helt otroligt blåsigt här. Jag tror att det har en negativ inverkan även på dessa insekter, inte bara på mig som nästan aldrig hittar någon hörna i lä i vårsolen längre 😎

Idag skulle det bli minst 15grader och solsken, så jag såg fram emot att ut och göra åtminstone något i trädgården  Men min kropp var dessvärre inte i rätt form för något sånt, så efter den så gott som dagliga rörelseträningen blev det bara en kortare promenad idag. Förresten kom inte solen fram här förrän närmre halv-2 men då blev det riktigt skönt! Imorgon blir det nog bättre med allt, man får inte ge upp hoppet 😏

Välkomna färgklickar

Idag är det mulet och ganska rått även om termometern visar ca åtta plusgrader. Som tur var så tog jag dessa bilderna häromdagen när det var soligare, för idag var blommorna helt stängda och det säger jag inte alls om! Först ut är alltid de gula med brunrandig utsida och det är de som förökar sig bäst. Sen kommer de ljusgula med var annat kronblads utsida är mer åt vitt, vaniljgula kan man nog kalla dem. Dessa blir också fler för varje år men de vita botaniska (som jag visat innan) är allra bäst på att förmera sig. Sist ut i kavalkaden är de violetta och de vita med violett linjer. Den sista bilden med ljusvioletta krokus! har jag plåtat i någon annans trädgård under promenaden. De hade spritt sig något helt makalöst och tillhör alldeles säkert de botaniska, alltså vilda som sår sig bra. 

Ett tag sen sist..

..och jag gick inte vilse i Tivoliparken om nu någon trodde det 😏 Det var faktiskt lite ruggigt där den eftermiddagen. Både vädermässigt och med folket som uppehöll sig där, så där lite senare på dagen. Kanske är jag överdrivet försiktig men hellre det än att råka illa ut, så det blev tyvärr en betydligt snabbare och kortare runda vad jag hade tänkt mig. Nåja, jag hann få upp flåset i varje fall om man nu ska försöka att se något positivt i det. I det mulna gråvädret framgår det inte riktigt hur vacker rabatten framför teatern har blivit, med alla sina penséer främst i violetta nyanser. Men det går förstås att kolla in den själv och när blommorna har vuxit ihop lite mer längre fram så kommer den att bli ännu finare!

Favorit i repris

Efter mitt numera återkommande besök på Csk så bestämde jag mig för att ta en promenad runt Tivoliparken innan jag skulle gå och förbi en god väns arbetsplats och säga hej när jag ändå var i stan (ifall någon undrar så var det självklart på behörigt avstånd). Ibland fungerar det märkligt nog väldigt bra med tankeöverföring, för döm om min förvåning när hon rätt som det är står och vinkar på mig en bit längre fram! Det kanske är så det blir när man har känt varandra tillräckligt länge, tänker jag 😊 Och om det nu inte alltid skulle funka så "fuskar" jag och förvarnar om att det blir en ny promenad på onsdag eftermiddag!

Bilderna blev ännu sämre än vanligt idag så istället visar jag mina vita, vackra botaniska krokus. Nu hoppas jag bara att de inte hinner blomma över innan humlorna kommer fram i år. De är så förtjusta i krokusen, både att äta och ligga och sova i.

 

Söndagsrunda

På den ljuvliga stranden i Sandviken, Sölvesborg blev det en härlig runda idag (igen)! Där ute blåste det inte alls så farligt eftersom viken var ganska skyddad för dagens vindar. I min värld finns det knappast något mera livgivande eller avkopplande än att gå på stranden. Det skulle möjligtvis vara att vada fram precis i vattenbrynet, men det får allt vänta till det blir varmt, för någon vinterbadare är jag då inte! 

 

 

Vårdagjämning idag!

Det borde väl egentligen firas minst lika storslaget som många firar midsommar! För vill det sig väl med väder och allt annat så har vi den skönaste tiden framför oss nu, åtminstone i mitt tycke är väl bäst att lägga till. Vid midsommar vet man ju att det vänder och det kan  kännas lite vemodigt ibland även om det ofta är fint väder långt ut på höstarna nuförtiden. Det var ingen riktig vårvärme alls ute idag och fast jag har hållit igång i trädgården så var jag ganska genomfrusen efteråt. De fina krokusarna har i alla fall börjat att slå ut här och fick lysa upp som små solar här idag istället för den ordinarie!

 

En runda i Tivoliparken

Om jag så bara har en liten stund över när jag är på besök i Kristianstad så vill jag gärna passa på att ta en promenad i parken. Just nu så är jag i stan var och varannan vecka och den här årstiden så känns det fint att följa vårens utveckling här i de vackra omgivningarna. Det var många som var ute och rörde på sig i det härliga vädret och jag kände faktiskt igen en bekant här idag!

Den vackra teatern i parken. Här drev kompisens föräldrar i restaurangen när jag var liten och jag minns att det var så spännande när vi smög runt inne på teatern fast vi absolut inte fick göra det.

 

Jag visade ju Hybridkejsarolvon från min egen trädgård för någon dag sen men det här exemplaret var riktigt stort och säkert mycket gammalt. Busken har tyvärr inget större skönhetsvärde förutom när den står i blom på bara kvistar.

Här har blomman slagit ut!

Med risk för att namnge den här fel (då jag inte såg hur den såg ut inne i blomman) så säger jag att den här blåstjärnesläktingen är en porslinshyacint, (Puschkinia scilloides). Rätta mig gärna om jag har fel 😊

Åsen, Näsum

Dit kör jag minst en gång i veckan, men ofta mer för här ligger kommunens återvinning. En sån här pass stor trädgård som jag har producerar mängder med trädgårdsavfall. Några blåsiga dagar här så blir det en massa kvistar och i värsta fall även stora grenar som faller av mina gamla träd. Tidigare har jag komposterat mycket av det men just den sysslan har tyvärr blivit alldeles för tung för mig att hålla på med. Alltför tungt arbete har satt sina spår så jag får "välja mina strider" även i trädgården numera. Så nu trappar jag ner lite och håller på och vänjer mig vid tanken att jag inte kan ha en så stor trädgård framöver eller kanske bara en altan eller balkong.

Hursomhelst så är det väldigt fina omgivningar vid Åsen här vid Ivösjön så man får också en naturupplevelse varje gång man ska till återvinningen! I juni blommar näckrosorna fantastiskt vackert vid bron och här står det ofta folk som fiskar också. Det går även en vandringsled intill som kallas Näsumaviksleden och den kan man läsa mer om här:

https://www.bromolla.se/uppleva-och-gora/turism/cykel--och-vandringsleder/nasumaviksleden/ . 

Vårfint

I mitten av mars brukar det vara ganska lagom tid att sätta ut penséer om det nu inte är katastrofalt kallt förstås, då får det vänta. För även om blommorna tål det och repar sig så blir de ganska så tilltufsade.  Den gamla cykeln är "lättpyntad" och får hänga med i år med. Den översta bilden är från i år men de andra från tidigare vårar. Penséer finns i så otroligt många härliga färger så det är svårt att välja men något åt violett är alltid vackert och sen brukar det oftast sluta med att jag väljer vita längre in i trädgården. Småblommiga tycker jag allra mest om, de är så näpna med sina "små söta ansikten" men de större rokokopenséerna (de som är lite krusiga på tredje bilden) är också fina!

 Doft-IT

Tänk när den dagen kommer då man kan välja att känna dofter via sin dator om man vill det! För det är jag helt övertygad om att man kommer att kunna göra eller finns det kanske redan? Det är inte helt lätt att hänga med i teknikutvecklingen som går så vansinnigt fort. Mycket enkelt är det däremot att njuta av den ljuvliga blomdoften från snödropparna som jag har placerat på köksbordet alldeles här intill mig! Jag önskar så att jag kunde förmedla doften till digh 😊

Sandviken

För ett år sen (så när som på en dag ) njöt jag av så här fantastiskt väder i Sandviken, Sölvesborg! Havet var bara sådär ljuvligt skimrande så att man knappt kan se sig mätt på det och solen värmde lite 😍 

Det kan man då inte säga om idag, grått, rått och regnigt ute men man kan ju ändå inte dra iväg på utflykter hela tiden så.. idag blev det mest en lite rastlös dag här med en del vardagligt plock och städ. Försökte få dammsugaren att rulla i takt med "Jerusalema" fast det gick väl förstås sådär men man har ju inte roligare än vad man gör det till, och slutar det inte upp att regna så var det nog den motionen det blev idag! 

 

Snödroppsinventering

Det låter betydligt mer än vad det egentligen var här i trädgården. Antingen så är det sent i år eller beror det på något annat för några "drivor" med snödroppar är här då inte alls i år. Men jag hittade i varje fall några dubbla, de kan vara lite nyckfulla och dyker inte alltid upp. Tyvärr så syns inte det finaste på blomman eftersom den hänger ner så med huvudet och jag nänns inte ta av en bara för att visa när det inte finns fler än dessa. Men gräva upp en vanlig liten tuva och sätta i kruka det gör jag gärna och planterar ut den sen igen när den blommat över. Snödroppsdoften är helt ljuvlig när blomman slår ut inne i värmen och man har den på nära håll. Men också för att snödroppar mår bra av att delas med jämna mellanrum för att få plats att sprida sig och det ska göras när lökarna "är färska" för att de ska ta sig igen.

Den vita stenen

Som jag nog har nämnt tidigare så går min promenad ibland över kyrkogården. Det är det enda stället med promenadvänliga grusgångar, behagligare än att alltid gå på asfalt. Sen finns där två olika rejäla trappor som bättrar på träningen lite mer. Jag tränar "bakbenen" där som jag råkade uttrycka det lite hastigt en gång 😏 

Hursomhelst så vid ena grindstolpen har någon lagt en sten som jag bara har noterat så där lite i förbifarten när jag har passerat. Men när jag tittade närmare så hade någon skrivit några ord på den. Där står att man ska "Tala med sig själv som du skulle tala till en älskad". Och det ligger faktiskt en hel del i de orden, för visst är det väl sunt med en viss självkritik. Men vi är nog en hel del som är lite väl självkritiska, och som kan vara ganska så hårda i våra omdömen om oss själva ibland. Känner du igen dig? Åtminstone skulle jag tveka länge innan jag kallar någon närstående något nedsättande ifall de gör ett misstag, glömmer bort något eller helt enkelt inte orkar med att göra vad som nu var tänkt. Jag kan absolut vara betydligt tuffare mot mig själv men ska försöka vara lite mera uppmuntrande i fortsättningen!

 

Hybridkejsarolvon 'Dawn', ett vårtecken?

Jag är inte så säker på det för Hybridkejsarolvonet Viburnun x bodnantense 'Dawn' kan faktiskt slå ut så tidigt som i december här ibland även om det oftast dröjer till vårkanten. Dessutom så har vi hot om ett rejält snöfall hängandes över oss här i det nordöstra hörnet av Skåne. Det blir förstås ett bakslag och jag hoppas att meteorologerna har fel 😕 

En hint om våren, eller inte! Vackert är det i varje fall med sin korallrosa knoppar mot de nakna gråbruna grenarna. När knopparna öppnar väl sig så är blommorna blekt rosa, nästan vita på insidan och doften är bara helt förförisk! Men man får stå nära och nosa på blommorna, det är ingen doft som känns på håll.

En snabb promenad..

Fick det bli i Tivoliparken även igår efter besöket på csk. Men med betydligt skönare väder den här den här gången. Solen sken, om än inte värmde precis, fåglar kvittrade och det var flera som var ute och njöt av vårluften. Själv traskade jag på ganska försjunken i mina tankar så jag hoppas verkligen inte att jag har missat någon som jag borde känt igen. För när jag tänkte på det senare så fick jag för mig att det hade varit något bekant över en person som jag travade efter. Men jag såg aldrig ansiktet riktigt och med mössan nerdragen och tjock vinterjacka kan vem som bli helt oidentifierbar, jag också med luvan uppfälld 😊 

Det här blev verkligen ingen bra bild men den får ändå illustrera att våren nu kommit en bit på vägen. Här med hela mattor av Vintergäck under träden, visst är det fint!

 

Släktforskning 

Det började jag med för något år sen men tiden har aldrig räckt till så långa stunder i taget. Sen har jag förstås prioriterat andra saker och tänkt att det kan jag göra när jag blir äldre. Men nu med bland annat pandemin så blev allt, helt ofrivilligt, betydligt lugnare. Jag som dessutom lever själv och inte bör umgås hursomhelst utanför mitt hushåll hade nu mera tid över. Men eftersom att sitta still och särskilt framför datorn, inte är min bästa gren så tar det tid att komma någon vart. 

Att jag blev intresserad från början berodde på att jag har hört lite olika förslag på var en släkting egentligen kom ifrån och har ofta tänkt att hur svårt kan det vara att ta reda på det egentligen! Det vet jag nu att det kan vara oerhört tålamodsprövande och man kan sitta och plöja igenom arkiv i timtals utan att få någon lön för mödan. Men när man sen hittar något som dessutom går att läsa så blir man väldigt nöjd. Här har inte funnits några kungaättlingar eller andra uppseendeväckande förekomster. Utan det har varit enkla, strävsamt arbetande människor som har kämpat på med små medel på landsbygden i Vångatrakten. De har överlevt nödår, svält, farsoter, krig och allt annat elände och lyckats föra släkten vidare i snart 400 år. 

Jag började forska på min mammas sida och har kommit så långt som jag kan nå bakåt på kvinnosidan. Så nu kan jag stolt berätta att jag vet vad alla dessa starka kvinnor hette, i rakt nedstigande led ända ner till 1600-talet! Blev klar i helgen så jag tyckte att det kunde passa att ha ett inlägg om detta den 8 mars!

Min mormors mormors mormors mormors mormor hette Truen Olofsdotter och levde 1625-1711 i Vånga här i Skåne. Hennes make hette Frenne Åkesson och levde mellan ca1600-1646. De fick "bara" fyra döttrar tillsammans, varav endast en överlevde så länge så hon att hon hann få barn, Arna (Arena) Frennesdotter och så har det fortsatt fram till nu. 

Jag är alltså den 11:e generationen men då jag inte har några barn så kunde jag ha blivit den allra sista. Men som tur är så har min allra äldsta syster faktiskt två döttrar, varav en som har fått en dotter och som i sin tur har fått en dotter. Så den lilla flickan Eleonora är nu då den 14:e generationen i den här kvinnliga släktlinjen och framtiden får väl utvisa om det blir en 15:e. 

På bilden sitter min mormor framför blomsterrabatten med min allra äldsta syster i knäet.

Blistorp, Näsum

En tur uppför Västanåberget ger mycket fina och omväxlande naturupplevelser med bland annat flera olika sjöar. Man behöver inte alls ta sig igenom hela Näsumaleden utan bara välja ut någon plats eller del av sträckan som man känner för. Det blåste vassa vindar idag också så det blev ingen längre runda utomhus för min del..

 https://www.sjoriketskane.se/vandring/nasumaleden-24-km/

Morgonrunda i parken

Ett par snabba ärenden skulle göras i Kristianstad under förmiddagen men då jag var lite för tidig så gick jag en runda i Tivoliparken. Men det var då inte särskilt vårlikt där idag, för som det syns på bilden så var det både gråmulet och råkallt och knappt en människa ute. Jag tog i varje fall någon bild även på de få vårtecknen som fanns idag. Hoppas jag prickar in skönare väder nästa gång och kanske till och med trevligt sällskap på promenaden!

Vårhyacinter..

Det är inte så dumt när man glömmer bort hyacintlökar från julen! Jag brukar ha några "på lager" i  uterummet för att fylla på med under helgerna men det händer att några glöms bort. När sen solen kommer fram och temperaturen stiger där ute så slår de plötsligt ut och doftar så ljuvligt! Men eftersom det varit så härligt och varmt väder ett bra tag nu så fick de flytta ut och piffa upp lite där istället tills det kommer andra vårblommor på plats. 

 

 En så härlig söndagsrunda

Äntligen så blev det av att få vandra på stranden i Vitemölla igen, tror det var första gången sen i november! Det var ganska disigt och ruggigt den där gången men ändå mysigt på något sätt. Men nu är det ju helt fantastiskt väder för att bara vara i slutet på februari och inte ett dugg kallt. Som synes var stranden märkligt nog nästan helt folktom och det var så skönt att få ladda batterierna med vackra vyer och havsluft. 

Sen blev det faktiskt både energi och tid över för att ut och räfsa i trädgården när jag kom hem. Det behövs verkligen för här är mängder med kvistar, löv, kottar och annat "skröfs"! Jag har flera räfsor om någon känner sig lockad att delta 😉